Natten mellan tis och onsdag var en sådan ”hell night” med barnen…
Jag har ju inte haft så många med Franka och Alba så jag antar att det var min tur.
Alltså vad börjar man… tjejerna somnade vid 19.00 som vanligt men vaknade när Sigge fick span på någon katt vilket resulterande i världens töntigaste skall-kavalkad från hans sida… Sen var det i full gång kan jag säga. 3 barn som skek till kl 01.00 – Rufus var arg och ledsen för att han inte fick vara med sin mamma utan ”bara dumma Franka och Alba” som i sin tur vrålade och med stor säkerhet hade kammat hem första pris i VM i Gnäll om det hade funnits något just i tisdagskväll… Och så Sigge som bara blängde ” men jag då, när ska vi gå ut?!”…
Mannen var i Visby och partajade i två nätter och normalt sett så har jag inga problem med detta, men då vara jag så sjuuukt trött, absolut inget tålamod kvar och kände mig faktiskt rätt bitter på nattkröken…. Jag provade dessutom ALLT – gick promenad (kändes som jag gick till Halmstad fram och tillbaka – tror du att någon somnade?!)
Kulmen kom kl 02.10 när jag äntligen lyckats somna, med kläderna på, med tre ungar och en hund i sängen och vaknade av att jag plötsligt kände mig helt svettig… Men vänta, vad var det här? Hela håret var ju blött och det rann stora droppar längst med kinden.
Jahapp. Det var alltså Rufus som bokstavligen kissade mig i ansiktet.
Jag for upp och skek en hel harang av svordomar. SÅKLART så väckte jag tvillingarna vilket gjorde mig ännu mer vansinnig….
Och precis då så pep det till i mobilen. SMS från mannen:
”Skitskön dag på Kallis. På väg hem nu. Hur går det för dig?”
Morgonen efter fick jag böta 10 kr (borde nog varit 30 kr vid närmare eftertanke) till Rufus och hans ”svärburk” och be om ursäkt… Och jag var inte jättecharmig direkt i luren till Visby-mannen kan jag säga…
Hell Night som sagt.
