Alltså, man bara måste älska min syster!
Hon kör omkring med en rosa rattmuff (för att stödja Cancerfonden), gör kreativa moodboards för att gå ner i vikt och hänger på kylskåpet, har kloka citat på väggen och har just byggt sig en ”pensionärskuvös” (dvs ett uterum)…
Givetvis har hon redan åkt den nya Viking Line båten och i kväll sitter hon bänkad framför Mellon och hejar på den där pullisång-mannen Ralf.
Hon är fördjäkla skön alltså! Folkligheten själv. En stolt Svensson.
Och faktiskt en av de mest förnöjsamma människorna jag känner.
Medan jag gnäller på det mesta, höll jag på att säga- eller det gör jag inte, men till exempel om det är dålig service på en resturang så blir jag tokig! Men inte syrran inte, äh, det är inte så noga…. Hon gnäller eller klagar aldrig på något!
Jag tycker att det är fantastiskt. Att vara glad och tacksam för det man har i stället för att sörja det man inte har, det har hon gjort till sin paradgren.
Sånt kan jag, på riktigt, bli avundsjuk på. Jag önskar att jag var lite mer så. Nöjd liksom. Jag får för mig att man blir lyckligare då… Tror ni inte det?
