Ecochicas

Sorry för dåligt bloggande över helgen.
Magsjuka, med allt ovärdigt som detta innebär, och bara helt matt….

Idag har jag iallafall känt mig bättre, thank god!

Vi tog en promenad till ett vad mannen kallar ”projekt med potential”.

Det brukar heta och börja så.

Och eftersom jag efter 7 gånger på 6 år hört samma så vet jag att detta är upptakten till ännu en flytt.

Lägg där till att vi har köpt och sålt en båt samt köpt och totalrenoverat ett landställe också. Och bytt bil typ 100 gånger….

Såklart så är det här ju en smula nipprigt. Till och med lite stört kanske?! Skulle nog kunna vara så men faktum är att livet har blivit så och tagit den här vägen.
Det har alltid funnits en naturlig förklaring till våra flyttar. Några exempel är ” Oj, vi blev gravida och behöver större! Den finns även i varianten ”Oj, vad många bebisar det blev! Hus kanske?”.
Sen har vi ”Oj, ett landställe OCH en våning i stan, jädrar vad dyrt allt blev plötsligt”.
Eller den mest populära och kortfattade ”Vad dyrt allt blev plötsligt!”.

Den där sistnämnda ekar bekant får jag säga. Igen.

Och så packar vi ihop vårt pick och pack och drar vidare medan familj och vänner vimlar med ögonen, skakar på huvudet och allt vad de gör och menar att ”den här zigenarstilen att flytta runt” mest är ett skämt…

Jag är den förste att hålla med, men vad ska man göra om man:

1/ inte har råd att bo kvar
2/ kan göra en svinbra affär
3/ är sambo med en kille som äter, dricker och sover att bygga hus och renovera….

Då får man försöka göra som jag gör, nämligen.

1/Skita i vad folk tänker och tycker.
2/ försöka vara positiv och tänka på lånen som minskar. Och att man kan klämma in ett par resor till solen efter en bra affär….
3/ jobba på att återigen förklara för mannen att man måste liksom vara nöjd någongång. Man behöver inte ha ett ännu större hus än vad vi har. Och vikten av att rota sig, speciellt när man har 3 barn…

Ja, ni ser ju hur jättebra jag har lyckats med ovan so far…

Men vi får se som sagt. Jag gör som min kompis Gabbi brukar säga: ”Du, sitt i båten och håll i hatten och åk med floden”….

Och vem vet, det kanske blir ett kul äventyr?

Tänk positivt, tänk positivt, tänk positivt…