Jag minns så väl själv när jag skulle lära mig att åka skidor.
Jag hade röd täckjacka och mina skidor var av märket Head och hade små rävar på sig.
Jag var 3-4 år och syrran 5-6 år. Och det var så svettigt, tålamodsprövande och bara skitjobbigt i början minns jag….
Nu är det dags för Rufus att lära sig och jag är mån om att det här ska bli en bra start och upplevelse. Det är därför vi har valt att åka till Ramis.
Jag har varit här ett par gånger tidigare och gillar att det är så genuint, vänligt och icke ”plastigt”. Jag firade bland annat milleniumskiftet här!
Alla vill vi ju ha olika prylar på semestern och jag tror visst att det där badhuset som alla snackar om i Sälen är bra men jag pallar liksom inte med överfulla restauranger, liftköer och massproduktion.
Nä, då blir jag gnällig och på dåligt humör, stingslig och får en släng av snobberi över mig…
Av samma anledning så får jag fortfarande rysningar när jag tänker på Bamseklubbsresan till Grekland som vi gjorde för ett par år sedan.
Mannen tycker att det är toppen, toppen – det är bara jag som är innehavare av detta ofolkliga drag. Om jag analyserar det närmare så misstänker jag att det har med att göra att jag inte tycker om för mycket folk på ett och samma ställe. Ljudnivån och allt det där….. ”Men va’ fan, vad är du, 75 eller?” frågar mannen.
Fast å andra sidan så tycker jag att han beter sig som en tonåring som fortfarande kan rulla hem från krogen kl 6. What’s up with that liksom?!
Hur som helst, för mig är det viktigt att det är snösäkert och att det känns som FJÄLLEN!
Jag vill inte ha ett Skarasommarland i snöskrud.
Jag vill ha snötygnda granar, stjärnklara nätter där tystnaden är så där galet mäktig, personal som har tid och som tar sig tid när man hyr lagg, en stuga som bara känns ”fjällen” ända upp till taknocken, bra breda glassiga backar och spår som är fina (och inte för backiga tack!)…. Ja, då är jag nöjd! Jättenöjd!
Och det är jag här!
Och vips så förvandlas jag till en liten ”fjällhäxa” (motsvarigheten till båtlivets ”ruffhäxa” kan man säga)…. Jag tänder ljus, gör varmchoklad med mashmellows, går omkring i raggsockor,eldar i brasan, häller upp rötjut och har halva foten i bastun med samma iver som Rufus tar emot Lördagsgodispåsen ungefär….
Jag kommer att lusläsa alla dina inlägg, jag är själv väääldigt nyfiken på Ramis, men är för tjock för att ta mig dit i år. Nästa år kanske, med tre barn på släp. Pju…
Härligt! Jag har varit mkt där under min uppväxt och nu är det dags att åka dit m mina barn.
Vi kommer dock först om några veckor. Hoppas ni får härliga dagar