Det här med att borta tänderna är inte direkt Ruffans favvosysselsättning.
Inte lika illa som hårtvätt som är en kamp varje gång (och tro mig, jag har köpt varenda hjälpmedel som finns för att få detta att funka… Inget funkar här hemma…).
Tandborstning sker alltså, men det går undan. Jag har väl en 30 sekunder på mig och då tuggar han på borsten, räcker ut tungan och har sig däremellan… Eftersom det är till min mamma vi ska gå till på Folktandvården (hon är sköterska där) så är jag inte nervös. Men jag vill ju inte göra bort mig (för det är ju knappast Rufus fel om han har hål..) eller att mormor får skämmas för lill- bus…
Ingen fara. Han sköter sig exemplariskt. Hoppar upp i stolen, trycket på knappen och åker lite upp och ner och gapar sedan stort.
Tandläkaren frågar några klassiska frågor: när får man äta godis? Vad ska man dricka när man törstig? Han svarar ”rätt” att det är minsann vatten som är bäst och att godisätande sker på lördagar (well… oftast iallafall!) och några tandtroll sker vi inte skymten av..
Sen hur både jag och min mamma liksom sträcker på oss och pyser av nöjdhet…
Rufus undrar om han får glass när vi kommer till parkeringen ”eftersom jag varit så duktig”… Och det har han ju. Men nähä… Den går jag inte på idag. Vi gör upp att han ska få två på lördag istället.
