Rufus gäng är på utflykt idag och han vill leka. Jag försöker med allt, men han tycker bara att jag är tråkig.
Okej, vem kan vi våldgästa idag mån tro?!
Söta Klara som bor länge ner på gatan står högt i kurs sedan strandhänget tidigare i veckan då hon kom på det här med att de skulle leka ”skotta snö”! En toppenlek tycker Rufus som liksom aldrig kan få nog av att gräva. En hel strand? Inga probs!
Han kanske var mullvad i sitt tidigare liv mån tro?
Klaras familj bor här året runt = flott hus!
Det känns nästan märkligt att gå in i någons annans hus där allt är ”på riktigt”. Inte som hemma hos oss där landet fungerar som någon slags mellanstation innan soptippen.
Vet inte hur många gånger jag stått i stan med någon pryl vid soptippen, svingat den över kanten för att i nästa stund hejda mig och tänka: Fast vänta, den här kanske kan vara bra att ha på landet?
Detta har resulterat i att det mesta är lite udda här som t.ex en styck bordstablett (övriga färgade och slängda), precis skitfula lakan man inte ens vågar ta fram till gäster som festat hårt inne i Båstad och rullar in till oss precis skitfulla… Eller för att inte tala på den sorgliga samling glas man huserar över? Klart brokig skara om man säger så…
Och en herrans massa billiga Ikea prylar. Vintage inredning? Kommer dessvärre inte ens undan med det alltså…
Försöker intala mig själv att detta möjligtvis kan sorteras under ”charmigt”. Eller det alltid lika säkra kortet ” fast så ska de ju vara på landet!”.
Klara och Rufus målar förresten ute på deras terass.
Klara är mycket duktig. Använder hela ytan på pappret. Många färger. Håller fint i penseln och färgen är just på pappret och ingen annanstans.
Rufus målar på ett ställe tills pappret går sönder.
Han doppar sin röda pensel i … Eh,alla färgburkar, och vips så ser det ut som vi bara har en enda färg- brun!
Till slut så bestämmer sig Rufus för att måla tånaglarna (se bild nedan)
Mästerverket vill han så gärna visa upp för mig, som sitter och trycker i mig Mariekex lite längre bort. Och vad gör den lille konstnären? Han tar,såklart, genvägen genom huset… Gamle over kan man säga. Eller att vi bokstavligen har lämnat ett starkt avtryck efter oss…
Undra vem man kan våldgästa i morgon?!
