Alba verkar ha upptäckt sin röst eller nått. Hon låter med tuppen i ottan till sena kvällen. Jättehögt och ihärdigt.
Ljudet? Lite som en katt…. En klämd katt.
Fantastiskt gullig. I ungefär 10 minuter. Detta har pågått i två dagar nu. Vi kommer aldrig ens att fundera på att skaffa katt efter det här kan jag säga.
Måste lära mig att videoblogga för jag hade så gärna velat spela upp (o)ljudet!
Franka som normalt sätt är pratkvarnen har plötsligt tystnat helt. Hon verkar märkbart tagen över lillasysters nya vokabulär. Känns som hon slänger blickar på Alba som säger: Vad håller du på med egentligen!?
Tanken har även slagit oss ska erkännas.
Haha, Adam har börjat med samma sak! Det är helt hemskt vilken ljudnivå! Det är fysiskt smärtsamt för öronen- jag skojar inte!
Jag har lite svårt för just höga plötsliga ljud också… 🙂
Hoppas ni mår fina fisken!
Kram
C med Adam