Sådär ja, då var man tillbaka i verkligheten igen. Ösregn…
Min akuta 50 års kris så här 9 år för tidigt tog sig i uttryck så här på förmiddagen att jag fick för mig att både ringa den lokala tennistränaren samt att jag faktiskt tränade en halvtimme! Bättre än ingenting!…
Stackars arma lilla kropp, den lär få en chock.. Men jag måste få tillbaka lite flås alltså, det är varken kul eller fräscht att vara så otränad som jag är just nu.
Men tar det lugnt i början. Annars går jag väl av på mitten antar jag.
Var dessutom uppe vid 5 i morse då Alba tyckte att det var morgon minsann!
Hon är förkyld lilla pluttan och hennes pyttelilla knapp till näsa är alldeles röd… När Nikki sedan gick upp vid 09.00 och tog över så jag fick sova en timme så tackar jag min lyckliga stjärna över att ha hittat en sådan bra barnflicka!
