Min son har verkligen ett stort hjärta. Han är en genom snäll kille. Väldigt omtänksam vill jag tro. Att han sedan är intensiv, babblig och inte sitter still en sekund är en annan sak.
Brukar ofta säga till Rufus just det där att han har ett sånt stort hjärta.
Häromdagen stod han hemma hos en kompis i hennes lekrum.De leker doktor och Dr Rufus verkar gå i gång på att överdosera sina patienter för han sprutar dem typ 25 gånger i vardera ben hinner jag se.
Kompisen tar fram stetoskåpet och undersöker Rufus som jag då hör förklara för sin vän: ”Vet du, jag har ett jättestort hjärta. Det har min mamma sagt! Det är JÄTTESTORT!!- säger han med stora ögon och slår ut armarna rakt ut för att försäkra sig om att kompisen förstår exakt hur stort det är.
Ja lilla älsklingsprinsen, du har verkligen ett stort hjärta! Men sitta still är svårt…
