Nu ska vi snacka konst! Det är något som man ska få ett ökat intresse för när man passerat 40 eller?
Jag blir så irriterad på alla som ska försöka ”se djup”, tolka och larva sig vad gäller konst.
Jag tycker att konst ska beröra. Att man blir glad, upprörd, varm
I hjärtat, ledsen eller förbannad… Och sånt är väl högst individuellt, inte sant?
Det som funkar för mig kanske inte alls funkar för dig. Det behöver man väl inte hälla på och lägga ut texten ytterligare om?
När jag vann tidningen Citys konsttävling och en utställning på Hotel Anglais i Stockholm för ett par år sedan så var det så kul att stå bredvid och tjuvlyssna på dem som var där och tittade … I bland var det någon som frågade frågor: var är du skolad? Ehh.. Gångsätra gymnasium ? Är du ny exad? Nää, jag är ihop med min kille!
Vad använder du för material? Ja alltså jag tar det jag känner för… Olja, acryl, svandun, sand, bebiskräck, en skvätt vin… Då såg vederbörande helt chockad ut över det svaret!
Varför ska det vara så mycket regler?! Min regel är att jag inte har några regler när jag målar!
Jag tror min son har ärvt detta och jag tycker det är härligt!
Nedan är en tavla av mig som hänger i vardagsrummet. Och sen en av Rufus. Mer av mina tavlor finns att se HÄR
Jag målar på beställning om någon skulle vara intresserad!
