Doris ska sopa gatan. För detta krävs tydligen ”sinaste känningen” (även nödvändig när man till exempel åker till Hornbach, som på bilden).
Kläs på, spanar in sej själv i spegeln, ler nöjt.
”Jag är jättesin.”
Kollar lite till.
”Jag är alltid jättesin.”