Förra året var hon en riktig badhushuligan. Totalt respektlös hoppade hon från kanten, åkte rutschkana, doppade huvudet och tjöt av skratt mest hela tiden. Häromdan var det dags för årets premiärbad i badhuset. Och vi började tro att vår unge blivit utbytt nån gång under året. Den här lilla mänskan vågade knappt doppa tårna. ”Ja inte göla det” deklarerade hon bestämt – om allt. Hon ville inte åka rutschkana, inte plaska och definitivt inte hoppa. 1,5-åringens frimodighet var som bortblåst. Men vi bestämde oss för att ge det lite tid. Och det funkade. Efter en timme bestämde hon sig: knatade uppför rutschkanans få trappsteg, satte sej tillrätta, tog fart och åkte resolut ner i vattnet. Sen var det som vanligt igen. Vår våldsbadare is back.