Känner att huvudet är bättre påskruvat idag. Har varit så himla trött i veckan.
Exhaused till och med….. Jag blir det av att gå och hålla uppe garden – vilket jag måste för att skydda mitt egna, just nu, sårbara inre. Kan dock bli galen på mig själv som likt en naiv hundvalp utsätter mig för grejer som jag VET redan innan att det finns en chans att det får mitt inre ur balans.
Kan inte hålla några dörrar öppna, det drar för mycket – måste fokusera och behålla stugvärmen på insidan – vilket gör att jag till slut drar mig undan och helt sonika stänger dörren.
Men fick en härlig insikt i dag tack vare ovan som stärkte – genuint tack för den! Är inte livet märkligt?!
Och tack existensen som talade om så tydligt för mig att stå upp för mig själv och ta ansvar för det. Att våga vara sann mot sig själv kräver ibland så SJUKT mycket mod-vrålkäskigt! Men det är bara att göra’t – utan att förvänta sig att alla andra fungerar likadant.
Livet…
Och jag håller stadigt i det som är meningen med allt. Mina kids.
