Happy Friday!
Eller kanske inte så värst happy när jag tänker efter?! Kan inte bestämma mig…. Teflonpanna AB här typ…avstängd. Inga känslor ”fäster” liksom på. Tom. Alltså, vad ÄR det här?!
Lämnade barnen idag… Alltid samma förvirring. Ångest, saknad, dåligt samvete, lättnad (egentid here I come!) och trötthet i en enda blandning.
Gillar ju fredagar! Men saknar familjefredagsmyset något enormt. Att ligga där i soffan i en stor hög allihop. Saknar till och med Sigges snarkande och ständiga hårande..
Alla hanterar ju sånt här olika men jag måste helt klart öva på att vara själv – det är då känslorna kommer och precis just då måste man palla att bara stå där kvar, rakt upp och ner, och känna på vilken känsla det än är som kan tänkas passera förbi… Hej sårbarhet, hej ensamhet, tjena tröstätande, nämen hallå där utanförskap, tjenamors bekräftelsebehov, godagens rädsla och jävligt mycket hej sorg!
Bara stå kvar. Mitt i det. Inte förändra något – bara välkomna vad det än är som kommer och hantera det efter bästa förmåga. Åh det låter så lätt…. Eller hur? Skitsvårt ju!
Att ha en ”fight” med jobbiga känslor man inte vill kännas vid är dessvärre värdelöst i det långa loppet – poppar bara upp någon annanstans.
Efter 11 år i terapi så vet jag vad jag behöver göra. Och det är bra. Väldigt många gör inte det utan pysslar med all sköns olika flyktförsök – sova, jobba, dricka, äta, shoppa, träna, sexa… Men bara för jag vet hur jag ska göra, gör sannerligen inte saker och ting lättare. Och tro mig, pre- terapi gjorde jag allt ovan. Och jag trillar dit än idag. Men jag är medveten om saker och ting idag som inte går att jämföra med hur det var då dvs jag styr och gör medvetna val idag – det är inte som för 12 år sedan då jag kom hem med 10 shoppingkassar och undrade vad som hände?!
Lika jävla jobbigt är det dock som sagt. Måste tvinga mig själv. Stå kvar, stå kvar. Orka stå kvar.
Tack fina Malin för din kommentar som gjorde mig glad. Det värmde mig ända ner i tårna.
Snygg timing!
Måste tillägga till min tidigare kommentar…
Det är kanske en liten sak, men då jag arbetar i barnomsorgen så möter jag barn som tycker det är väldigt jobbigt att när alla andra barn pratar om vad de ska göra i helgen, så kan de bara svara att de inte har en aning för de ska till mamma/pappa. Helgen är idag väldigt laddad och barnen pratar om fredagsmys, utflykter etc som de ska göra när de är lediga. Och att då vara den som inte vet är jobbigt för en del barn.
Tänker att det kan vara värt att inte byta på fredagar. Det gör att man inte kan se fram emot helgen ihop med barnen. Att de kanske hör saker du ska göra som de inte får vara med om och du kan bara svara vagt om att ni ska ju få mysa med pappa och tvärtom. Ha helgen att se fram emot och planera ihop med barnen och sen byta förälder på måndag tror jag kan vara värt att testa.
Lite också för att det kan bli så stor krock på fredagen också. Barnen har förväntningar och längtat och själv har man samma och så blir det så lätt fel och tråkigt. Vilket man undviker om man möts i vardagen.
Har ALDRIG Kommenterat innan, men läser alla dina inlägg som är fantastisk transparanta, ärliga & såå igenkännande! Tycker du e vacker men ju mer jag läser bloggen så ser jag din vackra insida! Kram från en driven kvinna till en annan ❤
Älskar din ärlighet ! Önskar man kunde ge dig en kram och be dig komma hit på ett glas rose och lite tjejsnack! Styrkekramar Malin i jönköping
<3
Om du ogillar att vara själv kanske du ska trappa ner lite lugnt vid överlämnandet o lämna tjejerna på fredagen o R på lördagen så får han alldeles egen tid med sin mamma o du får vara mamma o mysa med bara ett barn. Det är något som jag själv verkl kan sakna just det att få tid o mys m en i taget sen älskar jag verkl att vara hela familjen samlad oxå. Tänker att om man som
R har en diagnos kanske det kan vara ännu viktigare att få just den kvällen tillsammans m mamma eller pappa utan små syskon som plockar på uppmärksamhet. Bara en tanke! Tycker du o din blogg är härliga!
Hej! Du har helt rätt, var hos läkaren med R i torsdags och de föreslog just detta så vi ska nog börja med det! Kram så lönge