Ja, det har ju som sagt blivit en hel del övertidsarbete i veckan.
Jag har suttit kvar och knapprat ett par timmar på datorn innan jag gått vidare till andra festligheter.
Jag säger ”andra festligheter” eftersom jag är så lyckligt lottad och faktiskt tycker att mitt jobb är himla festligt!
I fredags åt jag trevlig lunch med mina kollegor på Moderna museet (Stockholms bästa utsikt?! Inte behöver man några moderna tavlor med ”kludd” på inte, när man har denna vy heller ?!)
Tog en tidig eftermiddag och åkte och hämtade flickorna och sedan Rufus.Behövde lite kvalitetstid med de små kände jag.
Vi köpte glass och gick en härligt skogspromenad. Och sånt värmer ju i själen! Krama go’bitarna, lite natur – och glass! Osså fredagskänslan på det…
På kvällen så var jag på AW hemma hos min barndomskompis Eva-Lotta som hade gjort så fint.
Att bjuda på AW i förorten där man kan cykla hem är ju direkt lysande tycker jag!
Skulle träffa mannen på Resturangen nere i Gåshaga efter detta. Jag satt och väntade på honom i 40 minuter (och hann typ börja knapra på bordet av hunger…) innan han sprang in med andan i halsen.
Han hade tydligen fastnat i någon Skype intervju inför en kurs som han ska åka på över nyår. Ja, ja… Han såg ju som ni ser rätt glad ut iallafall.
Mitt humör hade gått i moln kan jag säga – men jag släppte det sen.
Det är ju fasiken kan jag tycka ibland att jag typ måste skriva upp om jag ska vara sur mer än 10 min.
Sårad, besviken och kränkt kan jag bli – men sur? Har det liksom inte i mig riktigt.
Jag kanske borde öva på det? Min psykolog kallar det för ”gränssättning” tror jag…
