Långenängens gård här på Lidingö är ett himla mysigt ”ta-en- promenad-till-och-äta-lunch-ställe”.
Och det gjorde vi i söndags tillsammans med Pelle och Lida!
Skönt att komma ut, det rådde en jobbigt stämning hemma nämligen då Rufus var i sitt esse av ”wilderness”, mamma låg matförgiftad på ovanvåningen och jag och mannen var trötta och slitna. Och sura och intrigerande och arga… Ja ni fattar…
”Småbarnsåren är då korta” säger folk.
Jag tycker stundtals att de känns jättelånga ja’!
