Ecochicas

I fredags så hade vi simskoleavslutningen och det är gulligt extraordinär hela den här lilla tillställningen! Först så tittar föräldrar, syskon och släkt på en liten uppvisning där de får visa vad de lärt sig och sedan är det diplomutdelning och kram av simfröken. Alla vi som sitter på poolkanten applåderar som tokar åt alla…

Igår hade vi släktträff minsann! Det är inget vi vanligtvis pysslar med kan jag säga. Alls faktiskt. Men eftersom vi alla gillar varandra och typ aldrig ses så var det hög tid för lite ”släkthäng”. De är en jädra fin hög med släktisar man har alltså! Och lite ”modern” sådär – nya boyfriends, exfruar, nyfunna…

Det kan ju onekligen göra lite ont. Och framförallt så är det väldigt irriterande. Rufus ligger dock just nu raklång på soffan och gastar att: ”jag har en sjuuukdom”…. Vi talar alltså om en sticka i foten här. Kom igen… Vad är det med det manliga släktet egentligen?!

Det här är Johanna och Jeanna. ”Local bried” så att säga. Jädrigt mycket äkta vara där. Älskar’t!

Pensionärsvarning på mig. Jag har nämligen vandrat i dag. Jajjemen! Med mina compadres på 67 respektive 78 år. Vi gick i 4 timmar till Torekov längst havet. Medan de där två tanterna knatade på som två bergsgetter så fick jag skitont i höften… Vad är nu detta? Först ”musarm” i våras och nu -ny höftkula…

Så stort! Rufus har tagit ”baddaren” – de ni! Då måste man doppa huvudet under vattnet fem gånger och hoppa från kanten. Och det gjorde han. Jag tror det bor en tävlingsmänniska i den där lille pojken minsann… Undra vem han fått det ifrån mån tro….?!

Annika Duckmark som jag träffat vis jobbet är en synnerligen duktig och härlig människa måste jag säga. Som löken på laxen är hon såklart ursnygg och nu har jag även fått se ytterligare en imponerande sida. Den kreativa sidan. Jag blir alldeles matt.. Hon skickade dessa fina tröjor och superfina mössor från hennes egna barnklädesmärke…