I böckerna står det om en ”särskilt utmanande och intensiv” period. Varför inte bara skriva ”skitjobbig” period direkt istället?!
Jag gör verkligen mitt bästa för att hinna med tvillingarna men dagar som dessa då Nicki är borta och mannen är i Stockholm och jobbar, ja då är det som upplagt för saker och ting att gå åt pipan…. De klättrar nämligen precis överallt och är på ALLT. Hela tiden. Gånger två då.
Man törs ju knappt skriva ut alla grejer som händer känner jag – folk kan ju tro att jag ligger i hängmattan och ”bara låter saker ske”. Så är det inte.
Jag hinner bara inte med.
Har de inte satt i sig en del av Sigges hundmat så har de stoppat alla Yatzy tärningar (morgonens fynd) i munnen. De är på allt, allt hela tiden…. Datorns B-tangent funkar plötsligt inte, bilden på Tv:n blir då och då märkligt vänsterställd, det kladdas och kletas precis överallt och toaletten är rena rama fyndhörnan.
Man måste helt sonika ha dem i koppel ibland!
Så gulligt och roligt på samma gång:-)
Underbart! Man blir bara glad av att se allt liv!