Vaknade som vanligt av att tjejerna ylade. I morse checkade de in kl 05.56 och det brukar jag vara okej med men i morse var jag bara SÅ trött…
Gick därför in till småvalparna och inledde ”Operation Somna Om”. Detta brukar i normala fall vara totalt lönlösa försök, men ändå gör man det. Varje gång.
Men som ett mirakel så fick jag dock båda att somna om och smög sedan tystare än en indian över vardagsrumslovet tillbaka till sängen för att ytterligare krama kudden i en timme…. Ahhhh!
Vardagslycka på hög nivå mina vänner!
Tog sedan kudden och fluffade till den samtidigt som ögonen fällde ner markiserna igen.
Men vad… Är det inte något som luktar här?! Vad är det? Banan?! Plötsligt så hörde jag mig själv sniffa värre än Sigge på sin morgonpromenad…
Var det kanske Rufus som låg som ett litet frimärke bredvid mig? Nope..
Ett fluff senare på kudden och svaret dök upp av sig själv. Jaha ja, se där… Man ligger alltså och ruvar på ruttna bananer i den här sängkammaren! Fresh….
Hur har den hamnat där? Och när?!
Jag och mannen sover inte jätteofta i samma sovrum just nu (try twins och ni förstår) och eftersom det är Nicki som brukar bädda ”min” säng så funderar jag nu på vad hon ska tro om mig egentligen som har mannen i ett rum och själv ligger (tydligen…) jag med en banan under kudden…..
Jag har ju 1åriga tvillingar och dom har aldrig sovit med oss, vi är benhårda. Jag tar dom på natten när de behövs så sambon som jobbar ska orka upp. Dom sover i eget rum i varsin Spjälsäng. Var rädd om kärleken de är så lätt att man glömmer varandra i tvillingkaos. Kram
Hahahahahahahaa….Charlotta, you make my day!!