När jag går in på butiken Zara så känner jag mig alltid som en tjockis. Måste alltid ha st 44 eller 46. Och även om jag är bred över ryggen och, i mina ögon, dessvärre ganska bystig, så kan jag väl ändå inte betraktas som tjock?!
Är Zara endast en butik för smalisar känns som en ganska relevant fråga tycker jag?
Och köper man kläder till Franka och Alba så måste man köpa kläder som är för typ 2 år istället för 1 år. Är spanska barn mycket mindre eller vad är det frågan om egentligen?
Jag tittade på Alba idag och förundrades återigen över hennes litenhet. Hon är så otroligt pyttig och petit! Måste vara något drag från svärmor som mäter 150 cm för det är definitivt inte ett drag från min familj kan jag säga.
Om 5 veckor fyller hon 1 år och den här toppen från Lindex är i st 62.
Man ska vara nöjd med sig själv, precis som man är, men det är ju inte alltid så lätt det där eller hur?
Numera är jag väldigt mycket coolare i mig själv än, låt säga, när jag var runt 30.
Men jag kan ändå ibland önska att jag fick vara sådär petit och säga: ” Det blir bra med en BH som mäter storlek 75 över ryggen. Och så kan jag ta en blus i storlek 36 tack!”
Eller att jag inte då och då gick och funderade i banor som: ”Alltså det här med ”fillers”, vore inte det ganska snyggt?”.
In my dreams…. Tacka vet jag Calida underkläder, Mrs H jeans och Polarn O. Pyret barnkläder. Där känner man sig alltid pyttig….
