I går var det inget vidare klös i familjen Wågert-Kiss kan jag säga…
Vi håller ju ett hyfsat högt tempo i den här kvartetten har jag kunnat konstatera under 2012 och det blir så extra markant när det trillar in en dag som i går.
När kalendern är tom. När ”inget” står närmast på schemat. Nada.
Vi vet liksom inte riktigt hur man ska bete sig… Fullständigt patetiskt, jag vet…
Mannen går upp och ner för trapporna, lyfter ett papper från en hög till en annan, öppnar kylskåpsdörren…. För att 5 minuter senare öppna den igen,…. Så där håller vi på likt två osaliga andar stryker vi runt i huset.
Det är nog en alldeles jättenyttig exercise för oss det här!
Jag läser iallafall ut Sandmannen- boken. Den är så läbbig så om jag hade korta naglar innan så har jag typ inga naglar kvar nu… Om man gillar deckare så är den en klockren 10 poängare!
