När vi hade tjejmiddag när vi var små så bjöd man typ på en Toast Skagen, fransk löksoppa (Blå Bandets påsvariant) pimpad med rostbröd och kanske en bananasplit till efterrätt. Några hade kommit in i kaffesvängen. Väääldigt vuxet tyckte jag som såhär vid 41 fortfarande inte kommit in i någon slags kaffevurm.
När gick man förressten från kalas till tjejmiddag?
Jag minns inte riktigt men jag minns att man alltid var väldigt många på den tiden och alltid hade man med sig vin själv. Jag körde stenhårt med vitt vin, Österriktiskt lantvin… Mycket fokus på dryck minns jag att det var….och att röka små paket Marlboro lights.. Att sitta där och skjuta i väg rökringar kändes helt rätt…
Tänk vad annorlunda det är nu…..
Nu dricker plötsligt ingen. Alla kör nämligen. Vi är inte så många och fokus ligger absolut på maten. Och ribban har höjts avsevärt sedan Blå Bandet stod för huvudrätten och de som mot förmodan måste röka får stå och skämmas på balkongen.
Och visst är allt himla trevligt! Som i kväll hemma hos Hanna. Urgott och trevligt!
Ordet ”trevligt” var för övrigt ett ord man absolut aldrig använde om en tjejmiddag förr i tiden. Det var mest: Var det fest eller inte?
I bland kan jag bara tycka att det var lite mer rock n’ roll förr…. Men nu gillar man minsann Ernst och Bonde Söker Fru och går och tittar efter bråddar på Apoteket…
Men HERREJÖSSES, vad hände liksom?!
