Ecochicas

Jag tror att det brukar kallas ”ras” eller kanske ”halv sju” i allmän folkmun.

Själv kommer jag närmast att tänka på ord som ”stinkande” och ”hemlös” när jag slängde ett öga i spegeln innan vi gick hemifrån…

Men det var iallafall så jag såg ut och kände mig när jag lämnade Rufus på dagis i morse.

Att sova 3 timmar och dessutom befinna sig i ett tillstånd som måste betraktas som aningen ”skört” ( låter så mycket trevligare än örnbakis, eller hur?!) får sina konsekvenser kan jag säga….

Men jösses vad kul det var i går!
Så enormt generöst och bara HÄRLIGT från start till mål! Och Martin såg så genuint lycklig ut vilket var fint att se!
Precis vid entrén så fanns ett papper där man fick skriva upp en låt man ville ge till Martin. Vi gav ”Young Hearts, Run Free” med Candi Staton!

Och tänk att Hanna friade till Martin… Efter 14 år och 3 barn! Inte ett öga var torrt! Jag bölade väl mest av alla men whats new liksom?!

Det var ju mycket roligt folk där och det var (som alltid) en ynnest att vara bland så många talangfulla och kreativa människor där varje tal blir en show!

Om jag har något bra skvaller? Äh, det behåller jag för mig själv men jag kan säga att Uggla inte var utklädd och att Peter Magnusson och David Hellenius såg ut som de kom direkt från Indien, värsta proffs stassen!

Jag och mannen satsade hårt på att dansa och plötsligt hördes Aretha Franklins ”Think” i högtalarna. Den är det ju bra gas i! Och jag viftade på och sjöng med så där som man gör ni vet…

Plötsligt så befann jag mig i en liten ring med skönsjungande tjejer som börjar sjunga och dansa mot varandra. Jag var så inne i musiken så jag funderade inte så mycket mer på det (kan ha haft med drinkarna att göra…) tills jag insåg att den här lilla sjungande ringen bestod av Nanne Grönvall, Lina Hedlund, Sarah Dawn Finer och en vrålande Wågert…. Dessutom så ser jag hur Nannes man står och filmar oss.

Snacka om ”finn fem fel”….jag riktigt hör hur Nanne och Peter ska prata om den här filmsekvensen senare… ”Vilket härligt drag… Men vem fasiken var den där tjejen som inte kunde hålla ton?!”…

I natt drömde jag (det är sant!) att jag och mannen gick under duo-namnet Vråla och sk(r)åla… Jo, tjenare… DET hade varit grejer det…