Ecochicas

I går kl 17 så sladdade ÄNTLIGEN en bil med italienska registreringsskyltar in på uppfarten…
Mannen var tillbaka. Två dagar försenad. Han har muttrat om att det är omöjligt att göra affärer med långsamma italienare, en av chaufförerna fick hoppa på ett plan i Frankfurt (vattnet på havande frugan gick 3 veckor för tidigt)…. Resan stavas STRUL kan man nog sammanfatta det hela med.

Det första han säger är ” Oh, jag känner mig så sjuk och mår illa!” och slänger sig i soffan….stackaren! Men…
det var inte direkt vad jag hade hoppats på kan jag säga.

Jag är förmodligen naiv men jag hade hoppats på avlastning. Eller kanske någon form av ”mama-award” efter ha rattat barnen OCH varit sjuk själv i helgen?!

Det är tur att mannen har köpt en massa italienska godsaker med sig hem. Också har han handlar barnkläder till tjejerna för första gången. Det är gulligt tycket jag!
Han fick dock gå tillbaka och byta då jag frågade så icke kränkande jag bara kunde: ”Men du, vet du ens vad de har för storlek? Jajjemen sa mannen stolt! Har köpt dressar här som är för 3-6 månader…”
Tjejerna har passerat 7 1/2 månad nu….men fint var det!