Lykke, Edward och Isabella är alla nya små människor här på jorden. Blivande kompisar till våra flickor mån tro?
Föräldrarna till dessa tre är hur som helst vänner till oss, och vi ska nu, inte mindre än tre helger på raken, bevittna när de får en skvätt vatten på huvudet, insuper lite gud och förhoppningsvis får ett fint namn!
Jag gillar dop! Det är något fint när man samlas, lite uppklädda sådär, i en vacker kyrka… Alla ser lite obekväma ut när det ska sjungas (gulligt!) och håller andan när det är dags för vatten momentet… Ska hen (oerhört modernt av mig att säga ”hen” eller hur?) hålla tyst eller, ve och fasa, gallskrika?
Föräldrarna ler lite nervöst och kommer på sig själva med att undra ”-Va, svarade jag just ja på att låta mitt barn väljas in i ”Jesus Kristus hus”…?
Oj, var Jesus okej med det eller? Och var det ok för mitt barn?!
Vi har just själva haft dop så jag vet. Men det vilar något värdigt och fint över hela tillställningen.
Också brukar man få lite smörgåstårta efteråt om man har tur!
