Det är tufft för de flesta relationer att få barn skulle jag vilja påstå.
Att då krydda tillvaron med att flytta 9 gånger på 5 1/2 år, genomgå ett gäng hormon och Ivf-behandlingar samtidigt som en treårig rättsprocess med mannens fd fru pågick, bygga hus, vänta tvillingar, vara två egna företagare och sen få tvillingar är med facit i hand riktigt jäkla tufft. Även om det sistnämnda (twinsen) är en krona på verket som heter duga och som glimmrar vackrare än allt guld i världen.
Man ska kämpa. Man ska prata. Man ska ”ta tag i saker”. Men var står det att man ska hitta orken till allt detta?!
Vi har ingen ork… När man får lite tid eller lite lugn över så vill man gärna vara själv. Eller bara komma i från. Känns det igen? Och det säger ju sig själv att det inte är något bra recept för en välsmord relation. Man kommer längre och längre i från varandra. När man pratar så pratas det bara om barnen.
Det håller aldrig. Nu har vi därför sagt att vi verkligen ska försöka bli bättre på att göra saker tillsammans. En gång i veckan. Heligt. Schemalagt.
Kanske gå på bio, gå ut och äta… Eller bowla, vad vet jag?
I dag spelade vi tennis. Han ser ganska gullig ut när han servar kom jag på
mig själv att tänka.
Påminn mig gärna under hösten om detta upplägg om ni inte skulle höra något om detta. Så kan vi peppa varandra tänkte jag! Hur låter det?
Deal?
En inlägg mitt i prick! Jag och min sambo har nästan slutat prata helt och hållet. Vi behöver mer än någonsin den där tiden på tu man hand för att hitta tillbaka till varann. Vad jag vill säga är att jag är på! Pepp pepp pepp 🙂