Ecochicas

Är på Astrid Lindgrens Barnsjukhuset med flickorna. Vi ska göra höftröntgen på båda då jag föddes med höftfel och det kan vara ärftligt. Vill bara passa på och skicka in en brasklapp om att jag detta till trots var snabbast i klassen, gick ut med en 5:a i gympa och sprang 100 m på 8.8…

Jag må ha svårt att släppa jobb men en sak som jag helt har släppt är prestige när folk kommer över! Jag tycker det är härligt med besök och har inga problem att öppna dörren och se ut som halvsju eller att snabbt bara ställa fram några frysta Ikea bullar och lite nescafe. Njuter av…

Får tuppjuck om det ringer en enda människa till som säger ” men nu är du väl ändå lycklig Charlotta, nu när allt gått så bra med flickorna och nya fina huset?” .. Det känns som jag håller på att strypas när någon säger så…det blir något kravfyllt att man förväntas segla fram på små…

Vad tror ni? Visst tar väl Loreen hem det här? Själv kör vi mello disco här! Vi dansar mycket här hemma rent generellt. Japp, vardagsdansar liksom. Det är uthärligt att bara sätta i gång stereon och låta kroppen röra på sig! Vi dansade en del under min egna uppväxt och nu gör jag samma sak…

Känns tryggt att mina kära ankor är på plats. Har inte fått upp alla på väggen än utan radade upp dem fint på golvet. Glömde tillfälligt i min lilla ankbubbla att jag har en son som går under namnet ”sabotören”…

Då var det dags att kliva ur gravid garderoben och träffa lite folk igen! Känner mig lite som Bambi på hal is… Det måste vara typ 6 veckor sedan jag träffade en grupp bestående av fler än 2 personer då jag var så tjock och orörlig på slutet… Hej då mysbyxa och Hello tajta jeans…

I går var första kvällen som jag tror mannen var lite lugn. Jag var därför på Mariannes saluhall och köpte fisk och skaldjursgrejer vilket jag är en riktig ”sucker” för så vi kunde ha fredsgsmys med lite guldkant. Dom är så himla trevliga på det där stället! Hade glömt plånboken,inga problem att komma i dag…

Han kommer att bli en sådan fin pappa en dag. Han klappar, viskar och säger hela tiden ” mamma, jag är så ’siktig’ (försiktig). That’s my boy!