Kom nyligen på att vi gjorde ett sånt här 4D-ultraljud med Rufus där man får speciella bilder från magen och en film. Och även om vi inte alls har råd att göra det den här gången så kände jag att vi MÅSTE på något sett få ihop det även denna gång – annars blir det ju orättvist. Jag är själv lillasyster och det finns en liten tagg i mig som tycker att det är trist att det inte finns lika mycket kort på mig som liten som det gör på storasyrran… Så jag ska verkligen försöka vara rättvis mot alla tre barnen. Jag fattar ju idag att det är mycket mer runt första barnet än det blir med nummer två och tre men när jag var mindre förstod jag inte det alls… Hur som helst, jag tycker att det är helt fantastiskt och inte minst att se våra mammors reaktion – det här med ultraljud är ju värsta high tech för dem, på deras tid så fanns inte sånt. Visade bilderna för Rufus sedan – han var mycket besviken och vill absolut inte ha några ”kladdiga” syskon…
