Har lite nojor av olika slag just nu. De kommer och går kan man säga. Men nyponsoppa-nojan är fortfarande intakt. Får jag inte en Proviva Nypondryck om dagen så blir det klart gnälligt läge. Nu har jag även drabbats av svår inredningsnoja. Ack, så mycket man vill göra… ack, så lite pengar. Har gett mig fanken på att våga lite mer färg den här gången. Bollar upp olika förslag för mannen som säger med allvarlig röst: -”Du, det är ingen lekstuga vi ska bygga – det är ett hem.” Han förstår inte att en badankssamlig givetvis måste ha en central plats i hemmet. Eller varför det är fint med turkos trätrappa. Men tapeten nedan SKA jag bara driva igenom…
Däremot så tyckte han att en fotovägg i köket med en bild på Sigge (hunden) var en mycket bra idé. Någon som är förvånad?!