Ecochicas

Väggpynt tycker jag är det absolut svåraste att få till hemma. För det första ska man hitta nåt man själv gillar, sen ska man övertyga sin motsträviga man och till sist ska man verkligen slå i de där spikarna i de släta vita väggarna – hu.

Det är lätt att hamna i säkra kort-fällan, som med mina – och resten av inredningssveriges – kakaoögon, eller klatschiga citattavlor à la Sennerholt (eller nån av de otaliga kopiorna). Eller så slår man knut på sig själv för att komponera en personlig tavelvägg, med foton, tryck och en lagom andel quirky element som signalerar att man är egensinnig men ändå har koll.

Jag antar att jag med mina två senaste små projekt snarast placerar mig i det senare facket. På en vägg i hallen uppe tänker jag mej nedanstående lilla ”kollage”:

En Ribba-ram med vår gamla kökstapet, en minitrofé från Anyhow och en stilig spegel från en Åhlénsrea nån gång.

Och på en av vardagsrumsväggarna lurar jag på att spika upp den här färgmatchade lilla trion:

Päronen är en bit av Lotta Kühlhorns tygtryck för Ikea, det med rävarna ni vet, radion är ett print från Signerat och knasdockan är ett vykort inramat i en Lagerhausram.

Och – kors i taket – maken har godkänt alltihop.

Let the spikande begin!