Var på Rufus första ”utvecklingssamtal” i dag. Min samlade erfarenhet av dessa samtal från de senaste tio åren har handlat om att antingen sparka någon, löneförhandla eller avverka något annat obehagligt. Tacka vet jag utvecklingssamtal på dagis – där tittar man på filmsnuttar och dricker te.
Riktigt underhållande att se när Rufus bråkar med lilla Astrid om ett strykjärn. ”Han är ju ganska viljestark din son” sa fröknarna med ett snett leende. Undra vem han har fått det av…?!