Danijela Pavlica

Den där ständiga ångesten som kryper under huden

Jag vet verkligen inte vad det är för fel på mig men ungefär en gång i månaden åker jag på en hel del ångest och stress, känner mig otillräcklig och trött. Vet att det kanske låter helt sjukt men blir verkligen deprimerad kan man säga. Vet också att det är fler än jag som känner detta men frågan är bara hur många som pratar om detta öppet som jag gör just nu. 

Brukar ni känna er misslyckade? Jag har nog aldrig känt mig misslyckad men däremot sviker modet och självkänslan mig. Jag som aldrig är rädd och sällan bryr mig om vad folk tycker och tänker får en gång om månaden en riktig käftsmäll och en rejäl motgång. Det är som att man får järnspöken. En röst som får mig att bli rädd för att göra det jag håller på med och inte våga. 

Jag vet att jag sa att jag skulle göra en vlogg åt er nu medan jag var i Madrid men självkänslan svek och jag insåg verkligen att man blottar sig rejält i en video. Blev så himla rädd att jag inte fick ihop tillräckligt med material för att det ska bli bra.

Tror att all dess press och ångest fick mig att backa lite och jag vet att jag innerst inne är världens starkaste människa men även den starkaste kan vara svag ibland. Vet inte riktigt varför det sker. Varför blir man deprimerad? Jag brukar oftast prata med min bästa vän och andra halva Babak så fort det är något. Det känns som att han är den enda som kan ge mig tips som jag tar åt mig av. Kanske för att just han är en stor inspiration i mitt liv. 

Jag fick i alla fall en galen dipp igår och innerst inne vet jag att det är stressen och prestationsångesten som busar. För oftast drabbas jag av panik och av stress om jag inte hunnit eller om jag inte gjort något jag skulle. Och när det inte sker får man prestationsångest och sen låser sig allt. Och allt detta för att ni ska få något trevligt att läsa om eller se. Huvudet kryllar liksom av en miljon tankar och dom tankarna besvaras inte utan det fylls bara på med ännu mer tankar vilket gör det otroligt jobbigt och inte nog av det så leder det till sömnlöshet. Därför sov jag inget igår. Bara av att skriva detta så känns det som att jag blir ännu mer stressad för att jag börjar tänka på det igen. 

Jag är i alla fall glad att jag ställde in Fashion Week för jag vet själv att det inte hade blivit något bra. Det blir en visning ett möte och det får räcka för den här veckan. 

Är det någon mer som får såhär? Och varför tror ni att man få det? Vet också att mitt magsårs problem inte precis blir bättre av att jag mår såhär. Har börjat med tabletterna i alla fall och hoppas på att dem kommer hjälpa mot magsåret. Inte nog med IBS så behöver jag bli av med magsår. Usch nu kändes detta inlägg väldigt trist och negativt men vill att ni ska veta att vi alla bara är människor och vill jättegärna höra ifall någon av er drabbats av något jag nämnt ovan. 

Ett tips är att skriva en lista och beta av den punkt för punkt hjälper mot stressen för man liksom målar upp allt som ska göras och för varje av-bockning blir axlarna lite lättare. Ne nu ska jag jobba vidare lite sen måste jag packa inför Strägnäs. Ska ju nämligen åka dit och vara barnvakt i några dagar åt min systers barn. Skulle ni vilja se det i en video eller liknande? 

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.