Från att ha varit extremt aktiv och framförallt effektiv de flesta av dygnets vakna timmar så är jag nu…något helt annat.
Eller visst, jag är aktiv….doing nothing.
Det är helt otroligt hur lång tid allting tar, det där att folk pratar om att det tar lång tid att komma utanför dörren. Det är helt sant. Ingen överdrift överhuvudtaget. Idag skulle vi iväg på en grej klockan kvart i tre. jag förberedde mig från ca 11 för att ändå komma ca 10 min sent. Haha.
Man ammar, byter, hon sover en liten stund och jag springer runt som en tok för att hinna göra något vilket jag ändå inte gör, här ligger fokus på att göra sig iordning, när det är gjort kan man andas ut, då behöver man iallafall inte gå ut med ananastofs på huvudet. Sen vaknar hon, jag ammar, byter, byter kanske kläder, sen ringer det, jag svarar, underhåller henne under tiden, hon somnar jag avslutar samtalet, slänger in en tvättmaskin, hon vaknar, jag går runt med henne på armen för att hon tycker om det…
Ja, plötsligt har fyra timmar gått, men som jag har skrivit tidigare, det är bara att åka med, jag gör inga planer, idag skulle jag ringa ett samtal klockan 09.00…13.07 kunde jag äntligen slå numret till den personen jag skulle prata med.
Sen är det mycket sova / vila, det kommer ju med ammandet på något sätt, mycket ligga och mysa, och jag älskar det, jag försöker ligga så mycket hud mot hud som möjligt, jag tror på det, jag tror att det gör gott för oss båda.
Nu ska jag försöka laga mat tills Manuel kommer hem, han har varit på inspelning idag, få se om maten hinner bli klar…
De första tre månaderna är ljuvliga! vakuumet av lyckorus är fantastiskt, NJUT!!
Vad fint mörkt hår hon har! <3