Wow! Så många nya människor det trillade in här idag efter att Expressen publicerade mitt inlägg om påhoppen…
Jag måste ju börja med att säga tack för alla (galet många!) kommentarer, jag har nu läst igenom alla och det är som en rosa skimrande kör av peppande ord om hemmamammaskapet och det gör mig lycklig och alldeles varm i hjärtat.
Så kul att läsa alla med egna erfarenheter av det här, det är ju lite extra kul att läsa era historier om hur det är / har varit för er.
Jag trivs ju, som alla vet vid det här laget, otroligt bra med mitt val, men jag skulle aldrig säga att det är en dans på rosor. Det är 85% magiskt, 10% puh, det är en ny dag imorgon, och 5% VAD FAN HAR JAG GETT MIG IN PÅ?
Men jag lever mitt drömliv och jag njuter otroligt mycket och jag tackar verkligen er läsare som faktiskt har en stor del i det här livspusslet som gör det här möjligt för mig.
Men jag vill ju också med det här inlägget hälsa alla nya läsare välkomna. Välkomna! Hoppas att ni vill fortsätta hänga här med mig eller oss, ska jag väl säga, haha.
Jag är en sån som aldrig gått på förskola/ dagis och måste bara säga att det gått alldeles utmärkt för mig :). Folk säger ju ibland att barn behöver träna på att va sociala men det finns ju massor av sätt att göra det, med syskon, öppen förskola, kompisars barn. Tror inte att det finns nåt stöd för att just 30 eller 40 timmars umgänge i veckan är bäst för utvecklande av social förmåga. Barn får träning ändå :). Och vill och kan man va hemma ska man så klart vara det!
Jag är som du Sara, och det gick bra för mig också:). Men absolut om man kan och vill. Kram!
Jag har inte läst allt men jag blir SÅ GLAAAD av människor som väljer att vara hemma med sina barn! Vi pusslade och pusslade och kunde också ha barnen hemma. Det blir en otroligt fin trygghet för barnen och en massa kärlek som sprider sig i världen. <3
Jag tycker det är helt fantastiskt att ni väljer att vara med era barn! Vad skulle det vara för fel på det? Ibland tror jag att föräldrar gräver sin egen grav när de envisas med att lämna sina barn i förskolan i tid och otid när ,man är föräldraledig. Det man egentligen säger är att förskolan tar bättre hand om mitt barn än vad jag gör som är förälder. Vår förskola är bra i vårt land, absolut, men vad kan vara bättre än att få vara med sina föräldrar? Heja er! Hälsningar förskolläraren
Är sjukt imponerad av ditt/ert beslut att ta tillvara era barns småbarnsår. Som en fd barnskötare som har sett barn lämnas i flera timmar/dag/vecka/månad/år som inte har denna fantastiska möjlighet att få kunna vara hemma sina föräldrar som era barn har. Tids nog kommer skolåldern och då har garanterat era fina barn vara redo för detta. Det viktigaste är att höra på era egna tankar och göra vad ni tycker är det bästa för era barn. Önskar att många andra tar efter er och låter sina barn växa upp i lugn och harmonisk miljö. Önskar er allt gott i livet. Kram/Mia
Du är en fantastiskt bra förebild som mamma. Alla barn vill helst vara med sin trygghet. Och träffar ju jämnåriga kompisar och andra vuxna ändå. Förskolan hinner inte med att lära ut saker med så många barn på samma sätt som en förälder med bara 2-3 småbarn hemma. Det finns en anledning till att det inte är skolplikt förrän i första klass!
Jag har två barn som började förskola när de var 2 år gamla. 3 dagar kortare dagar i veckan bara för att pusslet inte gick inte ihop och pengarna räckte inte, men annars hade jag lätt haft barnen hemma längre! Jag bryr mig mer om tid för barnen – än om kläder, resor, restaurangbesök och exklusivt hem. Men gillar att bo i stan med barnen där det finns en större mångfald utav kultur, människor och åsikter så kostar det mer för plånboken.
Beundrar dig starkt för du set vad som är viktigt i livet. Det går så fort och barnen har inte längre behov av er utan kompisar är viktigare. Ta vara på den korta tid i livet när barnen är små. Har arbetat på förskola i 42 år och ser hur barngrupperna blir bara större och större. Jag anstränger mig varje dag för att ge varje barn så mycket tid och omtanke som möjligt. Heja dig Claudia
Nu vill jag som pappa skriva nåt litet också.
Detta med våra kära barn och att vara hemma eller förskola hit och dit.
Det verkar som om barnen hamnar på förskola av sig självt ibland. Att det är det enda alternativet. För generellt reflekteras det nog inte ens över att det kanske finns andra alternativ. I stort sett allt vi gör, förutom i vissa fall såklart, handlar om val. Just det, val. Fantastiskt att möjligheten till förskola finns, verkligen, för de föräldrar som verkligen behöver det. Barnen behöver det absolut inte.
De väljer det inte. Vi väljer det åt dem.
Det nya normala är att inte ens behöva tänka annorlunda, för det är så skönt när alla gör likadant. Då blir det normalt.
Vi upplever också att vi ofta får stå i nån slags försvarsposition. På grund av att vi känner att andra förälder nästan mår dåligt över deras egna val. Detta med läroplan är ju så bra. Läroplan för en 4-åring???? Va?? Låt dem vara BARN!!! Skolan kommer de hinna gå i nog mycket ändå under sin livslängd.
Detta med talet och utveckling som någon skrev i din blogg som startade allt. Vår snart 5 år gamla son är både klokare, talar klarare, bättre, räknar…. ja, osv osv. Så det där är struntprat. Om man orkar göra jobbet som du själv skaffat dig som förälder.
Vi kommer i genomsnitt, fram tills att han ska börja skolan, träffa han ca 1 år mer än genomsnittsföräldern som valt förskolan som alternativ. Då räknar jag lågt. Per förälder!!
Allt handlar inte om att tjäna så mycket pengar som möjligt. Jobba mer kan vi göra sen när de går i skolan. Vi pusslar lite men det är magiskt.
Skulle kunna skriva hur mycket som helst om detta och det är klart det inte är så himla lätt alltid, men vi anser att vi kan ge våra barn det de behöver mest och bäst.
Nej, nu ska jag sluta skriva och hitta på nåt skoj med vår äldsta son.
Vi kommer aldrig ångra valet att vara helt närvarande, hela tiden!
Jag sällar mig till skaran nytillkomna läsare! Läste rubriken i Expressen och fantasin skenade iväg… Vad är det för uppseendeväckande hon utsatt sin dotter för?? För att sedan med stor förvåning läsa vidare… Jag förstår inte ens hur det hela uppstår?! Vad är det att reagera över? Vad är själva tesen liksom? Antagligen förstår jag inte därför att jag själv befinner mig på samma ställe! Vår nu 4-åriga dotter började på förskola när hon var drygt 1,5 år. För det var väl så en gjorde tänkte vi. Men vi landade aldrig i det!! Det kändes aldrig bra, alltid helt fel att lämna henne till främlingar. Så när lillebror föddes tog vi henne ur förskolan och jag har haft dem båda hemma sedan dess! Det är det absolut bästa beslut vi nånsin tagit!! Med betoning på VI… För jag förstår att det verkligen inte är allas melodi. Det är ju en träffande beskrivning du ger av den procentuella fördelningen av hur det känns, haha…. Men precis som Ni har vi fått så sjukt mycket kommentarer! Det skulle aldrig falla mig in att kommentera hur andra väljer att göra med sina familjesituationer… ”Oooj, så ni låter alltså era barn vara 8h på förskolan…???” Alla har sina skäl, sitt upplägg, sina behov och jag hoppas bara att alla väljer precis det som känns bra för deras lilla klan! Inte väljer det samhället genom sin struktur tvingar oss att göra… Men däremot har vi fått så oerhört mycket kommentarer! Oftast är det lite syrliga kommentarer om att deras barn minsann är så sociala, och att deras utveckling skulle hämmas osv om de inte fick vara på förskolan… Sen kommer det ofta kommentarer om karriär, stimulans osv kopplat till dem själva. Och jag är helt övertygad om att det enbart handlar om att det slår an nånting som gör lite ont, eller som åtminstone river upp en massa funderingar… Några har helt ärligt beskrivit precis hur det landat i dem; Att ”shit, jag har aldrig ens tänkt på att jag skulle kunna ha båda hemma, gå ner i tid …” och liknande. Jag har nu sagt upp mig för att fortsätta ha våra barn hemma, och det är en så jävla skön känsla i magen för Oss!! Vi har halverat våra inkomster, men det är för oss värt det alla dagar i veckan och vi känner oss rikare än nånsin totalt sett! Så gör vi! Och så får alla göra precis som de vill… Och så kan vi väl liksom bara respektera och kanske lära oss något av varandra?? Samhället och tiden vi lever i ställer oerhört stora krav på oss. Jämställdheten har ju kommit långt vilket är kanon, men det finns också en fara i att vi allt snabbare ska tillbaka till arbetslivet osv… Och att vilja vara hemma med sina barn är idag en omöjlighet om man inte kan finansiera det själv! (jag står nu som hemmavarande helt utan inkomst och täcks inte ens längre av något skydd om jag skulle bli sjuk, eftersom samhället bygger på kollektivet och att alla bidrar osv..) Härligt att höra att fler gör som Vi. Det är inte särskilt många vi har stött på nämligen!! Men vår övertygelse är att det är det absolut bästa för våra barn att vara hos Oss!
Vi har oxå valt och ha barnen hemma. Äldsta började förskoleklass nu i höst efter sex år hemma med förälder och syskon. Har aldrig ångrat att vi valt bort förskola men kan bli i innerligt trött på att man alltid måste ursäkta sig och förklara sig varför man är med sina egna barn….
Hej Claudia!
Vad glad jag blev när jag fick läsa om att ni valt att vara hemma med era barn, bra för er och för era barn!
Ni är ett föredöme för många föräldrar!
Heja er!!!
Så härligt för era barn att få möjligheten att bara hemma med dom som de älskar mest! Min mamma var hemma med oss när vi var små, jag har inte tagit skada av det. Avundsjuka kan ha ett fult ansikte, Vänd dom ryggen!
Hej!
Jag kanske är sent ute med att läsa artikeln, Eller att ens kommentera det inlägg som artikeln handlade om så jag kommenterar här! HURRA för att du får/kan vara hemma med dina barn. Hade jag haft den förmånen hade jag alltid varit hemma. Du och jag fick barn ganska nära varandra ditt andra barn föddes bara tre dagar efter mitt första. Och nu i nästa är ska min lilla börja på förskola men vi gjorde valet att jag och min man skulle dela så vi är hemma varsin dag under hela våren. Jag jobbar som lärare och har hela sommarlovet ?. Men hon är 15 månader när hon börjar och det är för att vi har inget val. men jag tycker verkligen att det är värt ett heja och ett hurra att du är hemma! Elaka kommentarer m.m. Handlar kanske bara om den svenska avundsjukan. Tråkigt att vi kvinnor sänker och inte höjer våra livsval. Alla kan väl bara få göra som de känner och vill!
Jag var också hemma med mina barn så länge som möjligt, för mig var det aldrig tal om nåt annat. Jag ville vara hemma med mina barn och spendera så mycket tid med dom som möjligt. De andra hinner dom med ändå. Du gör som du vill och det angår ingen annan. Du har en så fin familj. Ha en härlig dag, kram.
Som trebarnsmamma och förskollärare säger jag detta: Var hemma så mycket det går! Du gör helt rätt! Varje minut med barnen är investerad tid i er framtida relation. Guld! De ska bli tonåringar och de ska bli vuxna samhällsmedborgare som fattar goda beslut. Ingen kan bättre finnas där för dem och visa dem vägen än en närvarande och engagerad förälder. Tips bara: tänk att de ska bli just samhällsmedborgare, dvs en i mängden, så de får möta dilemmat av att behöva följa och inte bara leda och får bli utmanade i det faktum att de inte är styrande i allt. Och tips två: NJUT av dem för ååååh, så fort tiden går. Vips är de tonåringar och sen flyttar de hemifrån…*det gör lite ont i mammahjärtat*
Å vad jag tycker det ni gör för era barn är underbart❤️ Det är så viktigt att ge dom all tid man har ?
Tycker du absolut ska gå på din magkänsla och om man har möjligheten att vara hemma med sina barn så är ju det fantastiskt. Den enda anledningen som jag tror att man väljer att skriva något elakt / pikande om det är för att man kanske känner sig träffad själv. Det rättfärdigat det absolut inte, men föräldraskapet och kanske främst mammarollen idag består av så oerhört mycket dåligt samvete så om det triggas så kan jag tänka mig att man känner behovet av att ”förklara” sig och sina val. Jag känner själv, när du skriver om dina val att vara hemma,, att jag önskar att jag fått mer tid med min son på många sätt. Och då har jag varit hemma på heltid i 2,5 år med honom utan syskon med i bilden. Men vi som har ett ”vanligt jobb” (inget illa menat) kan ju rent krasst bli uppsagda om vi inte följer vissa regler. Så det är ju inte så mycket man kan höra utan att acceptera situationen och göra det bästa av den tyvärr. För och nackdelar med dagens samhällsstruktur. Men hejja dig som går din egen väg !
DU
Hej!
Jag kanske är sent ute med att läsa artikeln, Eller att ens kommentera det inlägg som artikeln handlade om så jag kommenterar här! HURRA för att du får/kan vara hemma med dina barn. Hade jag haft den förmånen hade jag alltid varit hemma. Du och jag fick barn ganska nära varandra ditt andra barn föddes bara tre dagar efter mitt första. Och nu i nästa är ska min lilla börja på förskola men vi gjorde valet att jag och min man skulle dela så vi är hemma varsin dag under hela våren. Jag jobbar som lärare och har hela sommarlovet ?. Men hon är 15 månader när hon börjar och det är för att vi har inget val. men jag tycker verkligen att det är värt ett heja och ett hurra att du är hemma! Elaka kommentarer m.m. Handlar kanske bara om den svenska avundsjukan. Tråkigt att vi kvinnor sänker och inte höjer våra livsval. Alla kan väl bara få göra som de känner och vill!
Du ska veta att du är är en fantastisk mamma och människa. Alla har ett ansvar för sina egna beslut och det är inget utomstående över huvud taget ska ha en åsikt om.
Du ger dina barn det bästa de kan få, tid med sina föräldrar. Hur många barn idag önskar inte detta?
Av olika orsaker kan inte alla föräldrar göra det, men ni kan. Fortsätt på er egen väg och strunta högaktningsfullt i allla fula kommentarer. Jag tycker att det luktar lite avundsjuka om dem….