Claudia Galli Concha

Jetlag…jetlag…den förbannade jetlagen…haha.

Ni anar inte hur mycket jag har svurit över allt från att jorden är rund, till att den snurrar, att vi har olika tidszoner i världen, till dom högre makterna…jetlag is a bitch för att säga det rakt ut.

Den är också så lömsk, för när man tror att man har läget under kontroll och man planerar något så slår den dig i huvudet och då är det som att du inte kan kontrollera dig själv.

Det hände mig ikväll, jag kände mig pigg och peppad på att jobba när tjejerna väl hade somnat, Celeste somnade redan halv sju, jag la ner henne i sängen och sen sov hon, Chloe likadant vid sjutiden. Manuel skulle åka och handla en tröja och det nästa jag ver är att han väcker mig nu, för tio minuter sedan. Då har jag tydligen somnat med Chloe och sovit i två timmar…. Jag var så trött så jag hade betalat mycket pengar för att bara lägga mig igen…Men jag har saker jag måste göra och det går bara inte att jag går och lägger mig nu, då hamnar jag efter och blir stressad. Det blir dock en tidigare kväll än vanligt.

Däremot så tycker jag att det har gått bättre med tjejerna den här gången, vi kom hem för fem dagar sedan och jag tror att dom imorgon kommer att vara helt i fas, och det var nog för att vi tvingade (låter värre än var det är, haha) dom att vara vakna igår, vi var hos min svägerska och hade söndagshäng och då var vi ute hela tiden vilket gjorde att dom höll sig vakna, så dom sov ingen middag men sen somnade dom runt fem och sov då för natten, och det var det bästa som kunde ha hänt, då sov dom till fyra imorse och plötsligt så var det bara som att vakna tidigt, så idag sov dom middag vid tio och sen ikväll somnade dom då Celeste vid 18 och Chloe 19. Så imorgon (håller tummarna samtidigt som jag skriver) så tror jag att dom är i fas. Yeey. jag har blivit lite v ett proffs på barn och jetlag. Borde jag skriva ett helt inlägg med allt man ska tänka på kanske?

Nu öppnar jag alltså kontoret…lite mer groggy än vanligt.

Puss! // Claudia