När jag gick i nian vara jag på prao på ett produktionsbolag som hette Wegelius. Jag älskade min prao och fick chans att träffa så otroligt många roliga människor. En av platserna jag fick vara på var Jeopardy och programledare var Magnus Härenstam. Vilken tur jag hade att få lära känna honom. Min familj och han rörde sig i samma vänkrets så att vi hade sprungit på varandra sedan jag var liten men på praoen fick jag chans att lära känna honom lite mer. Vilken helt underbar människa. Vilket stort hjärta. Vilken fin själ.
Magnus tillhör en generation som det tyvärr inte finns så många kvar av nu. Ett otroligt roligt gäng, fantastiska komiker, varma människor, långt ifrån den sarkastiska och stundvis ganska elaka humor som är mer den vi ser idag. Förr behövdes det inte att man gjorde narr av andra för att själv framstå som rolig. Man behövde inte klanka ner på andra för att framhäva sig själv.
Jag kommer verkligen att sakna den här generationen.
Jag hade lyxen att få jobba med Brasse och Magnus och det är jag otroligt tacksam för.
Idag tänker jag på Magnus båda barn.
Och jag tänker på alla skratt man har fått uppleva genom Magnus!
