Alltså, wow, häromdagen fick jag mail från ett magasin i Norge som har uppmärksammat mig och mitt beslut att vara hemma med barnen. Från Norge! Haha. Så nu har jag suttit och svarat på en massa frågor på norska.
Det känns kul och lite konstigt. Jag trodde inte att det fanns en möjlighet att det ens skulle uppmärksammas alls.
Men jag hoppas att jag genom att prata om det kan inspirera andra att våga tänka annorlunda om viljan och möjligheten finns. Jag hoppas åtminstone att jag kan få dom som sätter sina barn på förskola för att man ”ska” och för att dom behöver stimulans och ett socialt liv vid ett års ålder, att jag kan få dom att våga välja hemmalivet istället. För det är ju faktiskt underbart!
P & K Claudia
Blir lite ledsen när jag ser hur hårt du uttrycker dig ibland. Jag tror nog inte alla sätter sina barn på förskolan vid ett års ålder för att dom ska få social stimulans. Det är jättebra att du trivs med din situation och att du har möjligheten men låt inte så hård mot andra utan försök se fler sidor. Mina barn kommer båda fått börja vid 1 år och 9 månader för att vi haft den möjligheten. MEN jag behövde ha min äldsta dotter på förskolan 4 dar i veckan vid 3 års ålder när lillasyster kom. Jag led nämligen av en lättare förlossningsdepression med storasyster och samma drabbade mig med lillasyster. Varför är svårt att säga men att jag inte mår bra av extrem sömnbrist och att jag har höga krav på mig själv bidrog säkert. Jag tror de flesta gör så gott dom kan och att man vill vara med sina barn. Men livet kan vara riktigt tufft och man kan behöva avlastning.
Men Ylva, jag har inte sagt att alla gör det…läs texten igen. Och jag poängterar alltid att jag tror och hoppas alltid att alla gör sitt bästa.
Fan va bra att det uppmärksammas genom dig Claudia. Jag är oxå hemmamamma och i våran familj gör vi oxå saker tillsammans, vissa saker skulle absolut gå ”lättare” och snabbare utan att ta med barn, men det skulle inte vara i närheten av lika roligt för nån av oss.
Men jag har, precis som du, fått försvara vårat val och det är nog för det tyvärr är så ovanligt. Men om det blir uppmärksammat så kanske fler tänker tanken och börjar fundera, för det finns många bara i våran närhet som absolut skulle ha den möjligheten ekonomiskt.
Kärlek ?
Jag har varit väldigt misstänksam mot att ha kvar mitt barn på förskolan nu när syskon kommer. Hon har haft väldigt många upp och ner-perioder sedan hon började när hon var 1.5 år. Men helt plötsligt har jag en 2.5-åring som tycker att det är så kul att vara med sina kompisar på förskolan! Och det värmer mitt mamma-hjärta enormt när jag får uppdateringar på mejl under dagen och ser bilder på en leende tjej som har spa-dag eller målar framför ett staffli. Igår var vi på biblioteket och lekte och hon var så nöjd när hon hittade en lekkamrat men blev ledsen när kamraten skulle gå hem. Hade vi haft fler jämnåriga hemma så hade hon kanske varit hemma med mig, men nu känner jag att det passar oss perfekt att hon får ha sina rutiner och några timmar på förskola per vecka. Jag kommer inte utnyttja alla timmarna som hon får vara där nu när syskonet kommer men några blir lagom. Hade jag haft facit i hand så hade jag väntat några månader mer än vad jag gjorde med att skola in, till nu när jag verkligen känner att det ger henne något också, och inte bara möjlighet för oss att jobba, för när det kommer till ekonomi så behöver jag inte mer än att jag precis klarar mig. Jag prioriterar gärna bort hus mm för tid/pengar till annat.
Jag är så glad över ditt val & även att du väljer prata om det.
Jag själv har med valt vara hemma med mina 2 barn tätt mellan de & väntar nr 3. Jag har haft möjligheten genom delvis kan sköta mitt jobb hemifrån & de ggr ej gått måste iväg har mor/farföräldrar ställt upp. Men jag är så trött på ibland känna att man måste försvara sitt val inte lämna sitt barn så fort fyller 1 år på förskola. Mina 2 är lika sociala, pedagogiska som kompisar som går förskola blir vad man gör det till. Men härligt när fler väljer göra samma 🙂
Kommer ha min dotter hemma tills hon är nästan 3 år som det är planerat just nu. Men om vi har tur att få småsyskon så kanske hon får stanna hemma längre eller bara gå några timmar i veckan. Vi hänger både hemma, på öppna förskolan, med andra föräldralediga, i trädgården och allt möjligt. Vi trivs toppen och min dotter som idag är 1 år och 8 månader är en försiktig liten tjej som behöver tid på sig att ta in världen och utforska i sin takt. För henne hade förskola just nu varit katastrof men när hon är 3 kanske hon vill och till och med behöver förskolan. Vi får se hur det blir helt enkelt. Allt jag vet är att småbarnsåren aldrig kommer tillbaka men arbetslivet väntar runt hörnan 🙂
Bra om du kan ha dem hemma första 3 åren, sen kan det vara bra med förskola för ytterligare stimulans och ökade sociala kontakter , det tror jag ger en trygg individ!!
Skulle önska att alla hade den möjligheten!!
Du e grym och en förebild! ❤️❤️❤️
Största myten som finns att barn ska på förskola för att bli sociala och utvecklas. Herregud skulle inte jag besitta förmåga att utveckla min 2-åring till en 3-åring? Känns lite kränkande nästan. Är hemma med min 2-åriga son och av hans kompisar som samtliga nu börjat förskola är han den som är mest social, glad och framåt. Jag och mina två bröder slapp förskola, men hade då också en mor som aktiverade oss om dagarna och jämfört med de andra barnen på gatan som då gick på förskola så är vi tre de enda som skaffat högskoleutbildning och bra jobb. Slump kanske men min poäng är att även vi som inte går på förskola lyckas här i världen, vilket man inte kan tro om man lyssnar på vissa ”mammor”. Heja hemmamammor om man kan och vill ha det livet. Alla gör vi vårt bästa!
Varför måste den ena eller andra sidan hävda sig så? Väljer man att vara hemma och trivs med det, toppen! Väljer man att jobba och ha barnet på förskola och trivs med det, toppen! Börjar bli lite tröttsamt med både förskoleföräldrar som ”försvarar” varför de jobbar och hemmaföräldrar som ”försvarar varför de inte jobbar. Det har sagts hundratals gånger; alla familjer gör sina egna val och alla val borde respekteras. Som Sandra skriver, lite skrattretande ibland.
E det faktiskt så att är man ekonomiskt oberoende, så glömmer man bort att det finns föräldrar. Som skulle gärna vara hemma i många år med barn, men ekonomiskt går det inte ihop….
Men man behöver inte vara ekonomiskt oberoende för att var hemma länge. Tror inte särskilt många är ekonomiskt oberoende… jag är det definitivt inte men prioriterar bort i princip allt jag inte behöver såsom resor, prylar mm. Det blir några snåla år nu men kommer aldrig ångra vårt beslut att vara hemma länge 🙂
Man får väl ändå påstå att mammapeng är väldigt lågt. Underlättar iaf om man har en partner som tjänar hyfsat och om man kunnat spara innan mammaledigheten.
Bor själv i en storstad och kommer från en liten kommun. Det kostar ganska mer att bo i en störrestad. Man kan nog inte jämföra allas situation rakt av.
Det jag menar. Tyckte bara att uttrycket ekonomiskt oberoende är lite starkt. Jag bor i storstadsområde, hus och köpte hus för våra sparpengar så inga fantasisummor på vårt bankkonto inte…Lever snålt helt enkelt för att ta vara på tiden med min dotter. Men det är JAG. Jag kunde inte bry mig mindre om vad andra gör även om jag tycker att åldern för första inskolning borde höjas och fler föräldrardagar betalas ut istället. 1-åringar är för små för förskolan tycker jag.
Tack Tess!
Jag hade inte kunnat säga det bättre själv.
Kram!
Det hela är så skrattretande för mig. Varit så naiv att jag trodde folk gjorde som dom ville och andra inte la sig i det.
Har själv inga barn man kan inte förstå varför barnfamiljer ger och får så mycket skit från varandra.
Åh vad jag håller med Sandra. Kan inte alla få göra sina egna val och få känna sig tillfreds med det istället för att få andras åsikter uppkörda i nyllet och dåligt samvete för att man inte gör si eller så.