Claudia Galli Concha

Aj, mitt hjärta.

Det här senaste dygnet har varit ett sorgens dygn. Overkligt. Dimmigt.

Min finaste gudmor lämnade oss igår och det känns så overkligt.

Sista gången vi träffades var när vi tog den här bilden, det var på min mammas 80-årsfest den 11:e januari. Idag är jag så otroligt glad att jag fick den stunden med henne, för det var faktiskt en av dom första gångerna som vi satt och pratade som två vuxna. För även om vi har haft 100 samtal så har hon alltid först och främst varit gudmor och mammas vän men nu pratade vi om barnen och resor och livet och allt det underbara, om hennes turné hon skulle på till hösten och så tog vi selfies, massor av selfies och vi skrattade.

Baboo (som hon hette för mig från det att jag var liten eftersom jag inte kunde säga r då) var en otroligt kärleksfull person, en människa som såg alla, som uppskattade alla, allas lika värde var en självklarhet och det var på riktigt! Allt var på riktigt. Ingen image eller taktik, ingen fasad. Bara ren kärlek rakt ut. Hon var unik.

Hon var ju ren girlpower. Mamma till tre döttrar. Blev mamma vid 16 års ålder. Startade sin karriär samtidigt. Wow! Och vilken karriär sen…så otroligt imponerande.

Baboo var en av mina stora kvinnliga förebilder, att få växa upp i närheten av henne har nog gjort mer för min syn på livet än vad jag egentligen har varit medveten om, hennes närvaro har gjort att jag har vågat, framförallt vågat vara jag. För det var det hon gjorde bäst. Hon var den hon var. Hon gjorde sig aldrig till. Det är en av dom finaste egenskaperna en människa kan ha. Att våga vara sig själv och bjuda på sig själv.

Åh, vad jag kommer att sakna dig Baboo, jag kommer att sakna dig så himla mycket.

Tack för allt som var du. Finaste finaste gudmor. Det kommer att finnas ett före och efter dig.

Claudia