Claudia Galli Concha

Jag och min självkänsla

Jag får ibland kommentarer om att det verkar som att jag har en bra självkänsla, jag blir alltid otroligt glad (alltså lite överglad) när jag hör och läser det för det har tagit mig ett ganska bra tag att komma dit.

För det första måste vi bara reda ut det här med självförtroende och självkänsla, vad är skillnaden?

Självförtroende
Självförtroende handlar om den tilltro du har till att klara av saker. Med ett högt självförtroende mår man bra när man får höra att man har gjort något bra, eller har klarat av något som var svårt. Bekräftelsen man får som bygger upp ens självförtroende och talar om att man duger, har fokus på det man har presterat. Därför har man bra självförtroende när man tror på sig själv och på att man kan klara av saker och när man får bekräftelse på det växer självförtroendet.

Självkänsla
Man kan nästan höra på ordet vad det innebär – vad man känner för sig själv. Det är helt enkelt hur man ser på sig själv, hur man definerar sig själv som person och även sitt inre värde som människa. Självkänsla innebär att du vet om att du har ett värde som människa trots att du kanske misslyckas med något, du bryr dig inte om vad andra tycker om dig för du vet att du är bra och en värdefull människa. Har man en god självkänsla så kan du bortse ifrån att andra pratar om att du är t ex arbetslös eftersom du vet att du är värdefull och unik. God självkänsla håller för dåliga vibbar helt enkelt.

 

Det är ju inte konstigt att man blandar ihop dom två…det finns ju en hel del likheter.
Men jag pratar självkänsla. Min känsla för mig själv. Hur är den? Och var får jag den ifrån?

Jag tycker nog att min självkänsla har satt sig hos mig under de senaste 4 åren, den var okej till och från tidigare men sedan 4 år tillbaka kan jag se mig i spegeln varje dag och känna att jag är bra, att jag gör mitt bästa och att mina val är dom rätta för mig. Men som sagt…så har det inte alltid varit.

För mig var en stor (den största) brytpunkt i mitt liv att jag bytte stad, att flytta ifrån rutiner, vissa människor, en del sammanhang, en inrutad bild som jag själv hade om mig själv. Otroligt nyttigt. Det är nog mitt allra bästa tips till alla. Att någon gång flytta. Få bygga upp allt från börja, träffa nya vänner, skapa nya rutiner, det var så otroligt häftigt för mig att gå igenom det. På det sättet infann sig ett inre lugn, en känsla av att jag verkligen fick veta vem jag var, som att jag äntligen kunde höra mig själv.

Sen vad det gäller val i livet, karriärsval och andra avgörande beslut jag har tagit så har jag ofta gått på min magkänsla, jag har alltid gått på den och samtidigt lyssnat till hjärtat. Lusten för livet och allt jag har tagit mig för har alltid varit viktig för mig. Jag hade en period när jag inte lyssnade på varken magen eller hjärtat, jag gick efter någon mytbild om hur en skådespelare ska vara och bete sig, en skådespelare är väl lite knepig och svåråtkomlig? En skådespelare kan väl inte blogga? En skådespelare ska väl inte ha Instagram och blotta sitt liv för mycket? En skådespelare klär sig så, umgås såhär, bor såhär…så tröttsamt. jag är ju inte EN skådespelare, jag är ju jag och jag är Claudia och skådespelare och en massa andra saker, haha, det är ju egentligen så enkelt. Man är den man är men ibland irrar man runt i någon slags vem är jag-värld som bara förvirrar.

Mina val, både i privatlivet och karriären under dom senaste 4 åren har varit mina och bara mina, självklart ibland i samarbete med min familj men när det har rört bara mig har jag kunnat lyssna till min inre vilja och tro på mig. Och lyckats.

Så hur får man bra självkänsla?

Jag har inget recept, då hade jag blivit rik, men jag tror på att göra egna resor, både inre och geografiska, gärna bo på annan plats under en tid, få tillräckligt med ro för att kunna lyssna till sin egen röst och sin egen vilja och tro på den där magkänslan…den är ganska klok faktiskt.

Har ni bra självkänsla?

P & K ClaudiaIMG_5953.JPG

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Jannice

    Vilket härligt inlägg! Både min självkänsla och mitt självförtroende går i vågor.. ena dagen är det på topp och nästa på en medelnivå. Jag behöver verkligen träna upp min självkänsla och försöka lyssna till mitt inre. Jag är lite för dålig på att bara vara och känna efter.
    Men jag försöker påminna mig själv varje dag om hur värdefull och speciell jag är ♥
    Tack för en underbar blogg!

  2. Julia

    Mitt självförtroende är väldigt bra, självkänsla däremot är det inte lika gott om.. Känner mig ful och äcklig när jag kollar mig i spegeln och vågar aldrig visa mig i tex shorts bland folk jag halvkänner för att jag är rädd att de ska se mina fula ben.. Jag vet att jag inte är ful eller tjock, men som tonåring i ett samhälle där man hela tiden prackas med ideal om hur man ska se ut från sociala medier är svårt.. Jag är 14 år och har aldrig haft en kille och har aldrig haft någon som helst kontakt med en kille på det sättet.. Detta gör att jag känner mig ännu fulare och att någon aldrig kommer gilla mig osv..
    Vet att det finns massa tjejer i min ålder som aldrig haft kille, men ändå känner man sig så ensam med det… Älskar verkligen dig Claudia, du har varit el förebild för mig ända sedan du var med i let’s dance? Älskar att du vågar visa din kropp och utan att skämmas över den, det är precis vad både vi unga behöver och även de som är äldre❤️ Är säker på att Chloe och baby C kommer få bra självförtroende och självkänsla med dig som mamma❤️

    1. claudiagconcha

      Julia! Du är du och du ät unik. Ingen ser ut som du eller är som du och det är ju det som är det fantastiska! Slösa inte bort ditt liv med att tänka på vad folk tycker och tänker. Det är så oväsentligt och oviktigt. Jag älskar inte varenda del av min kropp men den är frisk och stark och jag skulle inte byta ut den mot något. Och det där med killar…det kommer när det kommer. Som du säger, det är olika för alla. Njut av att vara du och den dör tvåsamheten kommer att komma för eller senare. Stor kram! ???

  3. Sara

    Byta stad gjorde även jag (landade i Malmö) och de vänner jag umgås med nu står mig närmare och är betydligt bättre än många av de gamla.
    Bra inlägg och härligt att du hittat din självkänsla!
    Läste din blogg varje dag på väg till jobbet för 10 år sen. Var det Amelia kanske? Hittade dig nu igen av en slump och du sprider sån glädje!!

  4. Lena

    Min självkänsla har kommit ju äldre jag har blivit. Nu har jag ingen ork att bry mig om vad andra tycker och tänker. Det här är jag och duger jag inte så tvingar jag ingen att vara min vän. Har också lärt mig vad som är viktigt i livet och lägger inte rid och energi på sådant jag iaf inte kan påverka. MEN det har tagit mig en del år, långt äktenskap, fyra barn och fem barnbarn för att komma dit jag är idag.