Igår blev Chloe 8 veckor, så det är alltså 8 veckor sedan jag födde barn, 8 veckor sedan jag var mitt största jag som jag någonsin kommer att vara. Jag har haft en väldigt bra återhämtning på min kropp. Redan efter en månad kände jag mig redo att börja gå längre och snabbare promenader, framförallt var jag så otroligt sugen på att börja röra på mig. Det blir ju extremt mycket sitta i soffan. Ibland känns det som att mina ben har blivit försvagade av allt soffsittande, haha. Men idag börjar jag!
Nu har jag sagt det i en vecka och igår kväll när jag gick och la mig (efter att ha ätit hamburgare till middag och lite smågodis till efterrätt…) och då bestämde jag mig för att idag och ingen annan dag var dagen jag skulle börja.
Så imorse när jag slog upp mina ögon och tittade ut på ett ösregn så kändes det sådär halvkul att gå ut och springa. Men det är ju just det. Har man bestämt sig så får man inte ändra plan eller hitta ursäkter. Så jag drog på mig träningskläder. Sänkte kraven på mig själv och gav mig ut. Som sagt, jag hade ställt väldigt låga krav på mig själv. Jag sprang i 10 minuter, det är en sväng jag brukar gå med Kitty på ca 20 minuter, jag vet inte hur långt det är men kanske 1,5-7 km, men jag sprang i 10 minuter i bra tempo och stannade aldrig, sen sprang jag upp för trapporna hemma också. Och när jag kom hem så var jag så nöjd och fortfarande känns det sådär otroligt tillfredställande att jag faktiskt har fått svettas lite. Nu börjar vi. På riktigt!
Är ni med mig?
Så för er som vill börja med mig idag. Spring 1,5 km eller 1 om ni hellre vill. Bry er inte om tempo, bara se till att springa. Lunka om ni måste, men få igång lite puls och svettas. Det är magiskt.