ICA reklamen – The True Story – Claudia Galli Concha

2005 var ett stort år för mig rent karriärsmässigt, privat sög det en hel del men skit i det, jag fick iallafall spela teater, privatteater, på Oscarsteatern i Stockholm OCH jag började spela in ICA reklamer.

Tidigt 2005 hade Sanna Bråding hoppat av filmerna och det var dags för en ny tjej att göra entré, jag provfilmade, jag och en massa andra tjejer. Jag minns att det var en ganska improviserad provfilmning och det var väldigt svårt att veta om det hade gått bra eller inte, man skulle improvisera att man satt i kassan och pratade med kunder….och vara lite rolig på det. Svårt, men en utmaning som jag gärna antog och några veckor senare fick jag jobbet. Först när dom ringde och sa att dom hade bestämt sig fick jag lite kalla fötter, då var det nämligen en tid i Sveriges film och tv värld då det ansågs lite fult att göra reklam, det var inte creddigt och jag var ung och dum nog att bli ängslig över det. Hela jag ville göra det, varenda del av mig tyckte att det skulle bli kul men ändå skulle jag hålla på och tramsa och tänka för mycket…till slut lyssnade jag på mitt hjärta och min magkänsla och tackade ja. Vilket jag aldrig ångrade.

Det var helt underbart att jobba med Hasse och Paul, dom var väldigt omhändertagande och bjöd in mig i något som dom ju hade jobbat med i några år. Och det var kul att göra alla dom små olika filmerna, man fick ju testa på så mycket olika saker, vi hade Dallas-tema någon gång och stumfilm en annan, det var väldigt kul och ombytligt och alltid lika svårt att visa upp en fläskfilé snyggt i bild…det ser liksom alltid lite perverst ut, haha.

Jag gjorde ICA-filmer i ett år, jag hade bestämt mig redan när jag tackade ja att det bara skulle bli ett år, jag ville inte bli för sammankopplad med ett varumärke, det är alltid lite svårt som skådespelare att vara FÖR kopplad, så därför bestämde jag mig för att köra ett år, men det var svårt att sluta, det var otroligt kul, bra betalt och jag tackade nej utan att jag egentligen visste vad jag skulle göra istället, men det blev bra och det var nog ett klokt beslut, men som sagt väldigt svårt.

Men jag har kvar Paul som en väldigt bra vän och en massa roliga minnen, idag har ju filmerna nästan blivit kult och det är kul att en gång i tiden varit en del av det sammanhanget.

Jag gjorde en skön sorti…kolla sista filmen i inlägget 😉

Jag är så lyckligt lottad som har fått göra så mycket roligt…and the saga continues ❥