Fredag. Och den sista dagen i veckan som jag är ensam med barnen från morgon till eftermiddag.
Nu kommer lördag och söndag och Manuel och jag är tillsammans med barnen hela helgen.
Helgerna är ju såklart magiska men veckorna då?
Jag får många frågor kring mitt val att vara hemma med barnen (om någon har missat det så går inte våra barn på förskola och vi har inga planer på att dom ska göra det heller) men jag får lika många frågor kring vad jag faktiskt gör med barnen när jag är hemma, hur fyller vi våra dagar?
Chloe är nu 2 år och 10 månader och Celeste är 1 år och 3 månader, dom är ju än så länge små, men vi har våra rutiner som vi följer mer eller mindre varje dag. Rutinerna är jätteviktiga för oss, dels för mig för att vara hemmamamma är ju verkligen inte samma som att hänga runt hemma en söndag, det är ju mer ett jobb. Så rutiner är A och O för mig men jag känner även att rutinerna är viktiga för tjejerna, framförallt för Chloe.
Så vad gör vi, vad hittar vi på?
Just nu är det ju lite av en utmaning att göra saker som är kul för Chloe men hända hålla det på en nivå så att det inte blir för påfrestande för Celeste, nu är hon ju över året så överstimulansen är jag inte lika orolig för längre men ändå, hon är bara drygt ett år och det får man ju inte glömma bort.
Men en vanlig vardag ser ut så att vi vaknar vid 7, då brukar jag skynda mig att göra frukost annars blir Chloe hungrig och så börjar hon leta själv efter något att äta, så första stunden på dagen hänger vi i köket. Jag gör deras gröt, mitt finkaffe och sen lite mer frukost, kanske mackor eller yoghurt eller vad det nu blir, men jag vill att dom ska äta gröten så att jag vet att dom har fått i sig något rejält.
Sen gör vi oss iordning utan stress. Jag brukar börja med Celeste, tvättar och klär på och sen Chloe. Sen när jag ska duscha så brukar Chloe få välja något hon vill se på, just nu är det Nalle Puh film varje gång, så då får dom se på film och leka medan jag gör mig iordning, då går det snabbt, jag har testat utan att sätta på film och då får jag jonglera små utmaningar hela tiden och hela göra iordning mig processen tar alldeles för lång tid.
Vid 10 går vi ut. Då längtar vi alla ut eftersom vi i princip alltid går ut den tiden. Klä på, ner i vagnen och ut. Jg är tacksam att båda tycker om att gå ner i vagnen, jag tror att det är för att dom vet vart dom ska. Sen går vi till en lekplats, vi har några olika som vi brukar välja mellan men jag kan också i perioder gå till samma flera dagar i rad, det är inte nyheten i aktiviteten som barnen uppskattar det är tryggheten, iallafall än så länge.
Efter ca 1 timme ute, iallafall den här årstiden, när det är varmare är vi ute längre, så sätter jag båda i vagnen och så går vi en promenad, då sover Celeste och Chloe antingen sover eller vakenvilar, då sitter hon nöjt och tittar.
Det är bara sedan ca 1 vecka tillbaka som Chloe inte alltid sover middag, men det funkar jättebra, det är som att hon får en lugn period en stund på dagen istället.
Sen går vi hem och äter lunch, om timingen stämmer så brukar jag se till att vara hemma någon kvart innan dom vaknar så jag kan laga lunchen i lugn och ro, sen vaknar dom och så brukar vi äta efter ca 15-30 min, eftersom dom inte är hungriga direkt efter att dom har sovit.
Sov och mat brukar vara avklarat vid senast 13.30, ibland äter vi före sov beroende på dagens upplägg.
På eftermiddagarna brukar vi leka hemma, då sitter vi mycket i barnens rum och leker med deras leksaker eller ritar, ibland ser vi en film tillsammans, badar badkar, ibland har vi disco. Ibland hr vi playdate med en av våra grannar eller några andra.
Sen vid 16-17 så slutar Manuel jobba och familjen sammansluter och myser dagens sista timmar.
Många skriver och vill ha tips om roliga saker att göra med barnen, men faktum är att jag gör egentligen inte så mycket olika saker, det är mer att vi har väldigt roligt vad vi än gör, haha. När vi var i USA var det mer omväxling i våra aktiviteter, för i och med att barnen inte har några kompisar där så gick jag på fler aktiviteter med andra barn, här hemma har dom kompisar som vi kan ha playdates med så då gör det inget om våra förmiddagar på lekplatsen ibland blir ”ensamma”.
Vi har börjat strypa tv-tittandet här hemma. Förut satte vi på tv.n direkt på morgonen och tittade på Barnkanalen och sen var den på i bakgrunden mycket under dagen och även om barnen såklart inte tittade hela tiden så har jag märkt en stoooor skillnad på hur dom leker när den där tv:n inte flimrar hela tiden. Dom får en helt annan fantasi och fokus på det dom gör och jag ÄLSKAR att se det. Sen när vi väl tittar på film eller dom tittar så blir det så roligt och då sitter dom i lugn och ro och tittar och det är ju då det blir kul, när det blir något värdefullt och en riktig aktivitet.
Att stimulera en snart 3-åring, är det svårt?
Nej, jag tycker inte det. Jag lyssnar mycket på vad hon vill och vad hon tycker är kul och jag vet att Chloe är en fysiskt aktiv tjej men även en tjej som mår bra av att varva ner, så därför har vi förmiddagarna som aktiva och sen eftermiddagarna lite lugnare, det passar iallafall oss just nu.
Jag älskar att uppleva saker med barnen men man får inte glömma att bara ett barn får gå själv (alltså inte sitta i vagnen) till lekplatsen en dag och hoppa i en vattenpöl på vägen eller titta i skyltfönster så är det en aktivitet, jag slår verkligen inte knut på mig för att hitta på en massa saker utan jag lever med barnen och är med dom och ser och hör dom och upplever med dom. Det är ju det som är det underbara.
Sen OM man vill hitta på något extra då och då så finns det ju bibliotek, Öppna Förskolor, caféer som har barnvänliga hörnor, leksaksaffärer (Chloe kan lätt gå i en timme), badhus (lite knepigt med två när en inte går själv), lekland (har fortfarande aldrig varit men jag har förstått att det kan vara kul) och promenaderna…jag måste bara upprepa promenaderna för Chloe älskar verkligen det, så att ta barnen till något område med gångvägar utan trafik och bara gå…underbart!
Så på frågan hur jag orkar…jag anser att det här är den roligaste uppgiften jag har haft i livet. Det som barnen ger tillbaka genom att visa sin kärlek går aldrig att mäta i pengar eller framgång så varenda dag som jag ”viger” mitt liv till dom är värd det. Som någon klok människa sa…när man ligger på dödsbädden kommer man aldrig att säga -Jag borde jobbat lite mer när barnen var små.
Ja, såhär ser våra vardagar ut. Våra underbara vardagar. Men nu är det helg och då blir det familjeäventyr, vi siktar på bio och pannkaksträff med familjen.
Ni får jättegärna fråga saker om livet som hemmamamma! Bara fråga på!
Puss! / C
Hej! Ramlade in på din blogg idag och blev inspirerad. Jag heter Anneli och redan innan jag blev gravid gjorde jag ett reflekterat val. Jag såg till att hyra en bostad för att slippa lägga tid på att ta hand om ett hus. Jag gjorde val att utforma mitt liv och ta bort saker som var mindre viktigt än att få ha tid med mina barn. Det materiella har liksom ingen betydelse längre. Det är upplevelsen/er tiden tillsammans med dem som är viktigt. Att få stanna upp och bara vara med dem är helt underbart. Och tufft, vilket blir lättare om man erkänner det för sig själv. Jag fick tvillingar och de är 5 år nu. Jag har varit och är hemma mamma, pedagog och ser till att de får ett socialt liv alldeles alldeles själv, Jag stannar dessutom hemma för att jag vill att barnen ska få ett lugn och slippa ha en stressad grinig mamma som inte orkar med sig själv och låta det gå ut över barnen och andra människor. Dessutom har jag valt att vara hemma för att barnen ska ha de år av frihet innan slussas in i samhället med förskoleklass. skola. gymnasier och sedan arbetslivet. Detta är det valet jag gjort. Jag har inte en massa pengar. Däremot har pengar o det materiella inte varit viktigt för mig utan närhet med andra människor. Hellre fri tid än pengar (materialla saker) /Anneli
Bra och sunda tankar! ??❤️??
Godkväll och tack för en härlig blogg o allt annat du gör!
Härligt o läsa om vad andra hemmamammor gör om dagarna och era tankar!
Jag själv har 4 barn. De är 16,14,9 och snart 2 år.
Jag har varit hemmamamma sedan vår äldsta dotter föddes för 16 1/2 år sedan.
Jag älskar det och tror verkligen att det har varit och är det bästa för våra barn.
Visst är det inte alltid en dans på rosor o super kul hela tiden men vi har oftast väldigt mysigt.
Förstår att inte alla har möjlighet men tror ända att fler skulle kunna prioritera det om man ville.
Har genom åren fått ta mycket skit och många frågor ang vårt val men jag står fast vid att detta är verkligen det bästa för mina barn!
Jag brukar fråga de som undrar, -om du fick välja när du ska lära diig något helt nytt? Tex ett instrument eller ett nytt språk. Skulle du vilja ha privatlektion eller lära dig i en stor grupp med människor.
För mig är svaret enkelt!!!
Stor kram Bonnie
Jag håller helt med dig Bonnie! 🙂 Kram!
Visst är det underbart att vara hemma med sina barn! Att ha möjligheten att få uppleva allt med dem och få vara med om alla deras utvecklingssteg och första gången de gör alla saker eller upptäcker saker. Du gör helt rätt! Jag tycker det är superbra att du skriver om det! ??✨
Tycker bara de är märkligt hur många gånger som du behöver ”försvara” din tid….Jag beundrar dig att du orkar förklara om och om igen….
Jag var hemma med min mamma (och bror) fram till att jag var 6 och började skolan. Jag är så tacksam över att fått den tiden med henne.
Jag tycker att du är en grym mamma, det är synd att du ska behöva lägga energi på en/fler som inte har nått annat än att lägga så mycket negativitet och tid (från sina barn). Man ska inte behöva försvara sig för ett kanon jobb du gör! Sträck på dig ?
Jag håller helt med dig om att folk borde sluta läsa och kommentera om de stör sig så mycket på dina val. Du är en fantastisk inspiration!
Men det jag inte begriper är varför du låter dessa människor och deras åsikter ta så stor plats i ditt liv och på din blogg?
Det är ju ett väldigt återkommande tema (tänker nu på instagrambilden som skulle locka folk hit) att du är arg/ledsen/upprörd över folks åsikter om att inte ha barnen på förskola. Det är varje gång likadana kommentarer, och samma reaktion från dig.
I all välmening så om du har en blogg om ditt liv som hemmamamma och regelbundet skriver om varför ni har valt det sådär du nog räkna med kommentarer om just ditt liv som hemmamamma och det valet. Vill du inte att de ska vara en så stor del av bloggen, reagera då inte så kraftigt när kommentarerna kommer.
Men det är ju också så att ha den här debatten återkommande på sin blogg är ju rätt bra för trafiken och kommentarerna? 😉
Jag svarar i princip alltid på alla kommentarer. Även dom som är bittra och arga. Och självklart är det bra för trafiken. Så bittra Sara gör mig en stor tjänst 😉
Jag var också hemma med mina två fram tills den älsta var 3,5 år då sa han själv att han ville vara på den gården där alla barnen var (förskolegården) och det blev en hit vid den åldern, idag pratar han bara om sina kompisar!
Åh Claudia! Du inspirerar mig så mycket att min man tycker att du och jag har en bättre relation än vad han och jag har! ?
Vi hade samma BF som du och Celeste och väntar en liten nu i april. Och jag ska ha storasyster hemma på heltid under tiden. Folk runt omkring tycker jag verkar galen! ”Men du vet väl om att du får ha storasyster på förskolan även när du är mammaledig?”
Jo, tack jag vet. Men hon är ju min favoritperson! Hon är rolig, mysig, snäll och (ta i trä) en jätteenkel bebis. Fast jag måste kanske börja kalla henne för barn nu när hon är 14 mån och ska bli storasyster ?
Sen pga av ekonomi så kommer vi nog skola in barnen på förskola i augusti 2019. Barn är dyrt och hus är dyrt, tyvärr. ☹️
Låter fantastiskt!
Hur gör ni med alla vardagssysslor som disk, tvätt, städ och matlagning? Tycker själv att det tar alldeles för mycket tid av dagen.
Vilka kommentarer?
Hejja dig Claudia???tycker knappast att dina inlägg är skrytsamma el målar upp en falsk
”perfekt” bild utåt..utan inspirerar att det går att tänka lite utanför normen..❤️
Vilka kommentarer?
Hejja dig Claudia???tycker knappast att dina inlägg är skrytsamma el målar upp en falsk ”perfekt” bild utåt..utan inspirerar att det går att tänka lite utanför normen..❤️
Älskar dina inlägg om hemmamammalivet. Jag blir så himla inspirerad då jag själv tänkt på samma sätt med vår 7 mån son. Tyvärr blir vi rackarns ”lynchade” då det uppenbart väcker starka känslor hos andra att välja bort förskola. Jag tror det upprör eftersom det får folk att ifrågasätta sina egna val. Tack för en härlig blogg.
Hej! Härligt att du delar med dej av dina dagar. Vi gör alla de val som passar en själv bäst. Ingen bättre eller sämre än någon annan. Men ord tolkas olika beroende på sinnesstämning, erfarenheter mm. hos den som läser. Långt ner i denna text från en annan blogg finns ett bra exempel på det. Fortsätt att göra dina dagar magiska ?
http://mobil.itismadeby.bloggplatsen.se/2017/01/08/11404685-hur-vi-tolkar-skrivna-ord/
Hejja dig ?
Hej! Gillar verkligen din blogg? funderade lite på varför du väljer att välja bort förskolan till dina fina barn?? förstår att du vill uppleva allt med dina barn men tror du inte att dom kommer missa vissa saker som dom får på förskolan? Ex kompisar (oftast följs dom ju även i skolan) sedan är det ju en sorts förberedelse inför skolgången oxå???(håller på att utbilda mig till förskollärare) kram på dig!??
Hej, tiden när barnen är små äg guld värd. Tryggheten k rutinerna kommer ge barnen en fin grund att stå på när de växer upp och börjar skolan. Har själv haft mina barn på förskolan fick aldrig heltid, började jobb heltid när den yngsta var 10 år, med tanke på hur lite tid familjer tillbringar tillsammans idag tycker jag att det är härligt, härligt med kvinnor som gör din egen väg och inte följer normerna. En stor kram till alla fantastiska kvinnor! Ha en underbar helg☺
Tryckfel jag fick såklart heltid men hade aldrig heltid på förskolan.
Varför måste du hela tiden tjata om och påpeka ditt val av att jobba på kvällar istället för på dagarna? Vem är det du försöker övertyga? Alla gör sina egna val utan att du behöver tjata om vilken bra mamma du är bara för att du är hemma de flesta dagar. Alla föräldrar gör sina val enligt vad de tror är bäst för barnen/föräldrar och ekonomiska förutsättningar. Ingen är sämre än någon annan. Sen har ju många familjer en pappa som gärna avstår från sitt arbete och stannar hemma med barnen också. Så alla mammor kan inte vara hemmamammor Och därmed lika bra som du. Sen gällande huruvida det skulle vara jobbigt att vara hemma med sina barn. Vissa stunder ja, men Claudia trot eller ej men många fler mammor och pappor än du klarar av det. Så varför hela tiden skryta om hur bra och fantastisk du är bara för att du tar hand om de två barn du satt till världen?
Åh, är det du bittra Sara? Det är alltid lika underhållande och se hur lång tid det tar när jag skriver om mitt liv innan du kommenterar med någon kommentar. Var skriver jag att jag är bättre än någon annan? Var skriver jag att jag klarar något som in gen annan klarar? Jag har skrivit det förut och jag skriver det igen. Lägg din tid på något annat än att skriva dumma kommentarer som inte har något med mitt inlägg att göra. Eller sluta läs min blogg. Det är nog bäst. Och du, varför har du bytt namn från Hanna Folkesson till Sara Johansson?
Jag har inte bytt något namn. Vet ej var du fått det ifrån.. Rubriken säger väl allt egentligen.. ”Hur orkar jag vara hemma med barnen?” Vad då orka? Det är dina två barn och alla orkar väl vara med sina barn.. Det är ju det bästa som finns. Men du framställer det som att du orkar mer än någon annan. Att du gör något bättre än andra mammor. Tycker det är så tråkigt att du och många andra bloggare så ofta ska framställa er som bättre än sndra och samtidigt trycka ner på dom som gjort andra val än dig. Ditt bekräftelsebehov av att du gör rätt val är ju enormt och jag tänker att det nog grundar sig i en osäkerhet. Att du hela tiden måste söka bekräftelse på dina val kring barnen. Istället för att bara köra på med ditt men låta andra göra som de vill utan att nedvärdera. Obs, jag är hemma med mina två små barn så detta skrivs inte av avundsjuka. Vilket är bloggares standardsvar när någon inte håller med och skriver hejarop.
Fast många fler hade kunnat vara hemma med sina barn med lite god planering. Det handlar inte alltid om att inte kunna vara hemma, utan om samhällets tankar på hur det ”ska” vara. Jag tycker det är väldigt positivt att kunna läsa om att det finns andra vägar att gå än att sätta sina barn på förskola vid 1-1,5-årsåldern. Är det din egen avundsjuka och dåliga samvete som lyser igenom Sara?
Jag gillar Claudia och hennes blogg och jag håller inte med om allt Sara skriver i sin kommentar. Men du Sofie är också förbannat tröttsam med att dra det uttjatade kortet om avundsjuka och dåligt samvete. Varför ska föräldrar som har barn på förskola ha dåligt samvete? Vad är det för oskön attityd? Alla gör sina val. Man måste väl kunna ta att man tycker olika eller ha en diskussion med folk (särkilt när man väljer att blogga om sitt liv) utan att det alltid ska skrikas ”avundsjuka” som ett mantra. Tröttsamt och onödigt skuldbeläggande!
Tycker Malin nedan sammanfattar ett svar bra. Jag skrev speciellt på slutet av min förra kommentar att jag är själv hemma med mina två barn så min åsikt grundar sig varken i avundsjuka eller dåligt samvete. Jag lever precis så som jag vill leva. Förstår inte varför bloggare som ifrågasätts alltid ska motargumentera att personer som ifrågasätter deras åsikter är avundsjuka, har dåligt samvete eller inte har något liv. Väljer man att skriva öppet om sitt liv måste man vara beredd på att alla inte håller med om allt men tydligen är det inte okej. För då är det synd om bloggaren och läsaren som tycker annorlunda ska skaffa sig ett liv. Ett ganska läskigt sätt att sprida sitt budskap och dessutom tjäna pengar på det tycker jag.
Du verkar ju helt förvirrad! Jag har ALDRIG skrivit något om avundsjuka eller dåligt samvete. SLUTA LÄS MIN BLOGG!
Så fort en läsare inte håller med dig är personen avundsjuk, har dåligt samvete, bitter eller saknar ett eget liv och uppmanas ta hand om sina egna barn. Det är ofta förekommande svar från dig och andra bloggerskor. Som jag skrivit, jag är hemmamamma för att vi valt det men för det så behöver jag inte trycka ner de som valt en annan väg och jag anser mig inte bättre än andra mammor. Jag skriver ingen ”guide” om hur jag orkar ta hand om mina barn. Behöver inte bevisa för någon hur bra jag är som mamma, för jag vet att jag är den bästa mamman för mina barn.❤️
Vad är det du inte förstår? Jag tror inte att jag är bättre än någon annan. Men det här är min blogg, där jag får frågor om mitt liv och jag besvarar dom frågorna. Svara på den här frågan: Varför läser du min blogg? Jag har din IP adress och jag vet att du alltid skriver bittra kommentarer från olika avsändare, vad vill du?
Kära Sara
Hur orkar du vara så bitter på allt och alla? Läste just vad du skrivit till Jessica Almenäs och då undrar jag på allvar om du kanske behöver söka hjälp för denna avgrund till avundsjuka. För det är väl det detta grundar sig i eller? För varför ska du annars lägga dig i vad för val andra kvinnor kvinnor gör? Eller tycker du att det är helt ok att göra dessa påhopp bara för att dom är offentliga? Skulle vara så intressant att vara en fluga på din vägg och se hur ditt perfekta liv ser ut. För med tanke på din giftiga kritik här och på Jessicas insta så måste du vara en helt felfri människa. Ett unikum! Eller så är du helt enkel så, så avundsjuk för att du inte har möjlighet att vara hemma med dina barn? Men du borde skämmas och du skämmer ut alla oss andra med dina fula antagande och påståenden. Skämmes ta mig tusan!
Och till dig Claudia….du är en magisk mamma och jag tror det är många som skulle vilja vara i dina skor. Gillar att följa dig och din fina familj och allt roligt ni gör. Kram
Sara, du är ju helt patetisk. Om du nu retar dig så extremt mycket på vad Claudia och även Jessica Almenäs skriver, så borde du hitta en annan sysselsättning än att läsa deras bloggar. Alternativt kräla tillbaka under den sten du kom ifrån.
Sara, för det första så skriver Claudia om hur hennes dag ser ut och hur hon har orken att vara hemma för att JAG bad henne skriva om det. Claudia är så fin och gullig och har alltså tagit sig tiden att skriva hur det funkar att ha småttingarna hemma för att jag också vill ha det!
Fattar inte varför du läser hennes blogg om du är så jäkl bitter. Hit kommer man och läser just för att hitta inspiration till aktiviteter med sina barn och mycket annat. Jag har bara beundran för Claudia som är hemma med sina barn på heltid och jag hoppas att jag får sova lite mer om kvällarna snart för att också ha det!
Gör dig själv en tjänst och sluta läs – för allas trevnad.
Du inspirerade mig till att också bli hemma med min 1—åring istället för förskola! Jag drygar ut min föräldraroenning genom att studera på distans och kommer vara hemma till hon blir minst 4. Bästs beslutet någonsin! Tack Claudia och kram
Du skriver ofta om hur fantastiskt allt är och det är bara glada lyckliga bilder hela tiden, men det jag undrar över är om du nån gång har ”dåliga” stunder när du blir arg och frustrerad på barnen. Du vet, när man är på vippen till att bli skogstokig och tänker att ”slutar du inte tjorva snart så ställer jag ut dig på bron” (man gör ju inte det även om man ibland har lust)eller när nattningarna går åt helsike och man tillslut sitter där själv och gråter för att man är så frustrerad. Man läser sällan om sånt tycker jag. Är själv hemma med en 10 månaders och en 3 åring, och ibland känner jag bara att ”nä, nu går jag…” Är det bara jag som känner så ibland? Skulle vara kul och läsa mer om era breakdowns (om det nu finns några). Dom tillfällen när man inte är mer än människa typ ?
Håller med dig! Har barn i samma ålder som jag är hemma med och jag tycker det är väldigt slitsamt och påfrestande i perioder. Tex när de är sjuka samtidigt och inklusive en själv. När minsta sover dåligt och sömnen ligger på stort minus. När maten inte passar osv osv. Kan ibland känna att det inte är riktigt äkta när du beskriver ditt liv som hemmamamma Claudia. Eller så har ni glass och ballonger varje dag?
Ballonger varje dag är väl underbart!
Självklart har jag dagar eller stunder under dagen som är bökigare men just det här inlägget handlade ju om hur en vanlig dag ser ut och en vanlig dag är inte bökig, iallafall inte på planeringsstadiet. Men om du brukar läsa min blogg så har du ju läst inlägg om dagarna då livet är tuffare. Men oftast är det ballonger:).
Du är inte ensam! Jag är hemma med en snart treåring och en 6-månaders och får minst ett break down varje dag. ? jag håller med dig, jag läser gärna mer om sådana dagar också!
Jo, jag blir skogstokig minst en gång om dagen när jag är hemma med min 1-åring och 5-åring och tänker vaaaaaaarför ska det vara så j*dra jobbigt!?? 5 minuter senare kan jag sitta och tänka att det är helt underbart med mina två små älsklingar hemma och att jag aldrig vill jobba igen………haha! Snacka om svängningar
Jah blir också tokig! Och skriver om det också. Men så är det ju för det mesta magiskt!
Ointressant att läsa många utbrott man har/är på väg att få. Alla är vi väl människor med känslor så självklart upplevs alla känslor mer eller mindre. Men jag läser iallafall den här bloggen för att få inspiration och en härlig känsla. Tycker den här bloggen känns supergenuin och ger en riktig good feeling.
❤
Hej! Vad roligt att läsa om hur era dagar ser ut. Jag är också hemma med våra barn på 2 år 8 mån och en på 1 år ? väntar en till liten om 4 mån ? Vi kommer inte att ha barnen på förskola (om inget händer och vi blir tvungna). Håller med dig i mycket av det du skriver om hemmalivet. Tycker dock att det är väldigt slitsamt och påfrestande att vara hemmamamma men vill ändå inte byta bort det. Helt säker på att man aldrig kommer att ångra det när barnen plötsligt blivit större ?
Underbart att läsa, härligt att njuta av sina barn fullt ut – oftast ingen stress inga tider att passa, att kunna leva i nuet det borde fler göra!
En sak jag kom att tänka på är ju att du har ju en inkomst när du är hemma med dina barn vilket vi andra som har ett ”vanligt” jobb inte skulle ha – det handlar ju också om att klara sig utan inkomst och att överleva – skulle du kunna det? (Sen är det ju upp till var och en att skaffa sig en inkomst såklart – men inte lika lätt om man inte är ”kändis”)
Hur ser du på när dem börjar skolan och dem inte känner några barn sen tidigare utan att allt är nytt! Inte bara kompisarna utan miljön osv… Dem lär sig ju lära känna massa kompisar på förskolan och även annat som relationer med kompisar osv… Säger inte att det är fel med att vara hemma med barnen utan är bara nyfiken på hur du tänker!! För barn har egentligen inget behov av att vara på förskola innan dem fyller 3.
Men även om barnen går på förskola så är det inte säkert att man får med sig sina kompisar till samma skola eller klass. Ingen garanti. I allafall inte där vi bor!
Miljön vet jag inte hur man ska lära känna innan. De allra flesta har väl inte samma miljö och lokaler på förskola och skolan.
Lära känna kompisar kan man göra ändå. Mina barn har haft vänner som de lärt känna i grannskapet, på lekparken eller på öppna förskolan. Behöver ju inte vara på en förskola som man få kompisar? / B
Men även om barnen går på förskola så är det inte säkert att man får med sig sina kompisar till samma skola eller klass. Ingen garanti. I allafall inte där vi bor!
Miljön vet jag inte hur man ska lära känna innan. De allra flesta har väl inte samma miljö och lokaler på förskola och skolan.
Lära känna kompisar kan man göra ändå. Mina barn har haft vänner som de lärt känna i grannskapet, på lekparken eller på öppna förskolan. Behöver ju inte vara på en förskola som man få kompisar? / B