Haha, det här inlägget skulle jag ju ha skrivit för någon vecka sen men just den nattningen blev det fullkomligt kaos så det fanns inte någon inspiration kvar så vi kör nu istället, efter en vecka med bra nattningar.
När jag bara hade Chloe tänkte jag att det skulle vara helt omöjligt att natta två barn samtidigt, jag kunde helt enkelt inte förstå hur det skulle gå till, och jag minns att jag skrev ett inlägg om det första gången Manuel sov borta efter det att Celeste var född, det var en stor grej för mig och jag kände mig väldigt nervös inför det.
Nu är jag väldigt van, efter snart 7 veckor ensam med barnen under veckodagarna så har jag koll, jag har testat mig fram. Och det här är ju som med allt annat väldigt individuellt men just det här har funkar för mig.
För det första är det viktigt att börja nattningsrutinerna i tid, om vi är två börjar någon kvart innan, typ kvart i åtta, men nu börjar jag redan vid sju. Chloe äter kvällsgröt och jag byter och sätter på pyjamas på båda samtidigt som vi tittar på Alfons Pberg. När det är gjort säger vi godnatt till Alfons (viktigt!) och sen går vi in och lägger oss. Då brukar klockan vara halv åtta. Sen läser jag en bok, oftast Alfons, jag ligger i mitten med tjejerna på varsin sida. Här kan det vara kaos ibland, Chloe klättrar runt och Celeste ligger och sparkar och kommer inte till ro. Men jag fortsätter läsa, jag kräver inte att dom lyssnar, men dom kommer faktiskt alltid slutligen till ro av att jag läser.
Sen släcker vi lampan och så ligger vi där och då blir det som det blir, ibland lägger jag mig och ammar Celeste till sömns och sen kan jag vända mig mot Chloe och mysa med henne, ibland hinner hon somna när jag ammar. Ibland vill ingen sova, då ligger jag och sover räv och sakta brukar dom somna in, den ena efter den andra. Celeste somnar nästan alltid först. Chloe kan ta sin tid. Och det bästa som man kan göra är att räkna med det. Det absolut sämsta man kan göra är att ligga och vara stressad (men ja, självklart händer det!), jag är säker på att dom känner sånt.
Har vi legat i en timme och jag fortfarande tycker att Chloe känns pigg då brukar jag gå upp, låta henne vara uppe i någon halvtimme och sen försöker vi igen, då brukar det gå fort.
Så det är alltså inte svårt, det gäller bara att låta det ta tid, det värsta som kan hända är att det skiter sig totalt och då är det bara att gå upp med båda, göra en finkaffe eller ta en chokladbit och samla krafter för att göra det igen.
Lycka till alla nyblivna flerbarnsföräldrar!
P & K Claudia
★
Prova att natta 3 barn under 3 år,man känner sig alltid otillräcklig! Vi kan ju inte dela upp oss som vuxna då det är 3 barn på 2 vuxna. Man lär sig vara väldigt konsekvent & tråkigt nog lite hård,för att räcka till & för att orka.
Wow…jag förstår att det är en utmaning! ???
Vilket bra inlägg, alltid så lärorikt att höra hur andra gör så man kan inspireras/ ta hjälp av varandra. Undrar om du skulle vilja spinna vidare på den linjen och skriva lite om er vardag? Tips på hur du gör för att få struktur och de rutiner du skapat. Är själv hemma-mamma med en tjej på 19 månader och en på 4 månader. Något jag upplever som den största svårigheten sen minsta kom, är att komma ut! Allt tar sån tid med frukost/ amning/blöjbyten/ städa undan att vi ofta inte lyckas komma ut ur lägenheten fören det närmar sig lunch och vila..
skulle så gärna vilja få bättre vardagliga rutiner så att öppna förskolan och parken blir ett dagligt inslag och inte bara nån dag i veckan när man lyckas få till det.. du verkar ha lyckats bra med just det. Hur gör du? Förbereder du dagen innan? Äter ni frukost hemma? Går du upp innan barnen? Vad har du med dig i skötväskan? Lagar du lunch, middag? Och när städar och tvättar du mellan allt? Haha så mkt frågor men de hemmamammor jag känner har sina äldsta på förskolor så jag har ingen i liknande situation att fråga. Vore guld om du ville skriva ett inlägg om detta 🙂
En annan grej jag undrar över är hur Chloe är emot Celeste? Min äldsta dotter älskar sin lillasyster och vill jämt pussa, klappa.. läsa för henne osv. MEN de senaste veckorna har hon även börjat busa en heeeeeel del och söker alltid min reaktion då. Kastar leksak på lillasyster t.ex och en och annan smäll… mkt som händer är ju av välvilja också som att hon försöker sätta sig/lägga sig på lillasyster och mysa eller råkar pilla i ögon när hon klappar osv. Upplever du något av detta också? Kanske blir det mer just för att jag är mer hemma.. dålig spiral. Ibland känns det nämligen som det enda man gör är att säga till och flytta stora tjejen från lillasyster..
Tack för en fin blogg! /C
Ja! Det här ska jag göra ett inlägg om! Kommer snart:)
Vi nattar båda i vår säng och lägger över dem sedan. Mina går båda på förskolan och jag träffar dem inte på hela dagen, så jag tycker att det är mysigt att få vara där med dem när de somnar. En på varje arm ?.
Jag älskar att somna med dom…och sova med dom. Underbart!
Alla gör ju som de vill, men vi har föredragit att dottern somnat utan att vi stannar med henne. Har fungerat för oss. Pyjamas, läsa saga, borsta tänderna, en saga till och sen går vi och hon somnar själv.
Vilket fint inlägg om nattning. Jag tycker jag har rätt bra koll på just nattningsdelen med min dotter, men har såklart tänkt ”skräcktankar” om hur svårt det skulle bli om/när hon får syskon i framtiden. Tror dock väldigt mycket på det du säger om att inte stressa fram det. De känner av oss mer än vi nog tror.
Önskar dig en fin kväll!
Vi brukade faktiskt natta de i samma rum. När den ena flickan var bebis så höll vi henne i famnen (vi ansåg att det var viktigt med närheten och tryggheten) och satt på en stol bredvid spjälsängen på den lite äldre flickan (skiljer bara 1 år ungefär) Vi brukade sticka in handen så att hon också kände att vi fanns där för henne.
Tillslut när bebis nr 2 var lite äldre och tung (hon föddes iof tung) så la vi spjälsängarna bredvid varandra på ett sånt sätt att man kunde sitta i mitten typ och nå de båda och stycka de lite lätt på håret. Mina barn somnade ganska snabbt så vi kom snabbt ur det hela också, det räckte med 10-15 minuter så somnade de. Som värst var det 30 min. Vet inte om vi har haft tur men jag tror det beror på att närheten och närvaraon gjorde de väldigt trygga och somnade fort, hela natten lång.