Ni som följer mig på Instagram har redan sett den. Bilden på minime, alltså jag som mini:). Jag fick den skickad till mig av min gamla bästis. Min andra hälft från första tiden i mitt liv.
Jag blir så glad när jag ser den. Och även om det är 100 år sedan den togs så känner jag igen mig. Glädjen. För trots en del jobbigt och tuffa år hit och dit så har jag alltid aktivt letat efter glädjen i det lilla. Jag har alltid tyckt om att skratta och ha roligt, även om jag befunnit mig i mörker. Jag tror på riktigt att skratt förlänger livet.
Det ska jag föra vidare till Chloe. Oj, vad vi ska skratta. Varje dag! Kärlek!
Jag hoppas våra M och C får glädjen att oxå ha en bästis!
Det hoppas jag med!
Jag vill oxå tro att glädje och kärlek förlänge livet.
Ibland kommer det saker i vägen som gör att det är svårt att hitta glädjen och känna kärleken, men försöker man bara konstant leta, så finns den överallt! Jag älskar att skratta och jag vägrar att låta mörker styra mig åt nåt annat håll!