Det här med amningshjärna…det är verkligen något som har drabbat mig. Jag har blivit…ja, lite korkad helt enkelt. Allt går inte fram. Alla hästar är inte i stallet. Poletten trillar inte ner. Det gör mig inte så mycket men det kan vara ganska underhållande.
Häromdagen satt jag och Manuel och tittade på tv, det var någon film där dom i en scen var på ett sjukhus och man fick se en operation, i sjukhusrummet var det en skärm där man såg i närbild hur dom opererade ett öga. Här börjar min hjärna jobba på högvarv för att förstå:
C – Hur gör dom det där?
M – Vadå?
C – Dom opererar väl inte på riktigt?
M – Jo, det på skärmen är på riktigt.
(Han är ju regissör så han har koll;)
C – Men opererar dom ett öga?
M – Ja, i klippet på tv-skärmen i rummet opererar dom på riktigt, dom köper sånt.
C – Va!?
M – Ja, man kan ju köpa loss sånt.
C – Va!? Vadå? Var då?
M – På nätet.
C – Va!? Kan man köpa ögon på nätet?
Nu tittar Manuel på mig med blicken som frågar om jag är allvarlig.
C – Eller vadå? Ahh…
Nu fattar jag. Det är själva klippet man kan köpa på nätet inte ögonen… Jag som ändå är filmproducent kanske borde ha gjort den kopplingen. Haha. Ja, lite dum i huvudet blir man men som sagt, det är ju ganska underhållande.
P & K Claudia
Haha 🙂 Kommer ihåg att jag hade vääääldigt långa ledningar när jag ammade och när poletten äntligen trillade ner kunde man som inte låta bli att fnissa åt sin egen tröghet 🙂 Härligt när man kan ha lite självdistans och finna situationen roande 🙂 kram ❤️
Haha! Ja, man får skratta åt sig! ?
Ha! Ha! Ha! Men vad ska man skylla på sen då? När man inte ammar längre?! Jag har inte ammat på två år och jag tycker fortfarande att det är svårt att få poletten att ramla ner ibland!!? Tror att sen man fått barn är det så mycket att tänka på. Har två stycken underbara barn, en av dom har autism så vi har en del att rodda här hemma, plus jobb, vardagsbestyr o allt oväntat son dyker upp. Så ibland känns det som om hjärnan liksom inte orkar tänka ända fram. Fortfarande charmigt snurrig periodvis alltså!!?
Tycker att det låter som ett bra tillstånd. Charmigt snurrig! Kan man väl vara för alltid;). Kram!
Haha, först har man gravidhjärna, som övergår till amningshjärna. Som sen går över till småbarnshjärna, och sedan sist kommer tonårsbarnshjärnan (och den går på högvarv kan jag lova). Sen när den tiden är förbi så kommer man nog kunna skylla på klimakteriehjärna, som sedan går över till senilhjärna. Skitbra, kommer alltid ha nånting att skylla på 🙂
Haha! En underbar spaning! ????
Hahaha
Åh vad jag känner igen mig! Nu är jag både gravid och ammar samtidigt så det är en kombinerad gravidhjärna och amningshjärna för min del. Jag går mest omkring och ser ut som en fågelholk, förstår ingenting och hänger inte alls med i olika resonemang. Väldigt speciell känsla. På julafton hade min sambo fixat julklappsrim på alla mina julklappar och jag lyckades inte lista ut vad ett enda paket var. Då hade han ändå bara köpt saker jag hade önskat mig så det borde inte vara så svårt. Efteråt klappade han mig på huvudet och sa ”älskling, du är lite korkad just nu.” Jag kan dessvärre bara instämma. Jag är lite korkad just nu. 🙂
Ah! Jag ammade och var gravid för ett halvår sedan, haha, då var man inte alltid så snabb, haha, tur att det går över;).
Kram!