När jag hade skrivit mitt inlägg om min kropp igår satte det igång en massa tankar i mig.
Jag mår bra nu, jag är nöjd nu, men vad ska jag göra för att mina barn inte ska slösa bort en massa tid på att tänka på vikten och eftersträva någon slags perfektionism som inte finns, eller som finns på någon ängslig reklambyrå i NY…Jag vill aldrig att mina barn ska lägga den tiden som jag har gjort på negativa tankar kring min kropp. Det ska bara inte hända.
Jag kände att jag behövde skriva ner vad jag ska göra för att motverka det för att ständigt kunna påminna mig.
Dom här punkterna blev det.
1.Kasta ut vågen. Att hålla på och väga sig framför barnen tror jag är helt värdelöst. Så småningom kommer dom att börja förstå vad det innebär och om jag använder vågen för att hoppas på låga siffror så kommer dom att göra exakt samma sak. Och vem behöver en våg? Ut med den.
(Obs! Jag vet att jag använde våg när jag körde VV och ville gå ner mina gravidkilon men från och med nu när Chloe blivit äldre och förstår mer så blir det ingen våg.)
2.Jag ska aldrig prata negativt om min kropp framför barnen. Älska din kropp och även om du inte gör det så låtsas att du gör det. Andas ut och låt magen puta, var dig själv och var bekväm.
3.Prata aldrig negativt om andras kroppar, jag tänkte på det nu i Melodifestivaltider hur lätt det är att sitta och anmärka på andra,( kanske inte just på kropparna men utseende överhuvudtaget) och hur otroligt lågt människor kan sjunka i såna situationer och även om vi vuxna vet att det är på skoj så tror jag att det är väldigt svårt för barnen att förstå. Låt andras kroppar och utseende vara.
4.Hylla alla kroppar. Eftersom media fortfarande gärna lyfter fram den smalare sorten av oss så får vi själva anstränga oss och se till att barnen ser bilder på alla kroppar. Det här är trixigt för man vill ju inte skriva något på näsan men om vi har med oss i vårt medvetande att barnen ska få tillgång till alla sorters utseende när det kommer till förebilder så tror jag att vi snabbt får in det i systemet och kommer att agera därefter.
5.Jag ska aldrig kalla barnen för tjockis. Jag vet att vi har olika åsikter om det här sedan jag skrev det här inlägget, men i min värld, där folk inte lyfter fram tjocka människor som något positivt så blir det märkligt för mig att kalla mina barn det. Vad blir associationen?
Sen handlar det ju som det gör med allt kring barn ”Monkey see, monkey do” dom gör inte som vi säger dom gör som vi gör och det gäller allt!
Hur tänker ni kring barnen och deras kroppar och hur är ni medvetna i det?
Puss! / C
Nu talar jag bara för mig själv men jag är uppväxt med våg i badrummet men ingen i min familj har haft viktproblem åt något håll. Däremot var jag besatt av att väga mig morgon och kväll från att jag var 16-19 år. Sen är det störda väl att jag mer eller mindre bortsett från något gram efter jag ätit vägt exakt samma sak sen jag var 14 år. Jag känner min kropp på den nivån att jag känner direkt på omfång och hur jag ser ut om jag gått upp något. Jag gillar verkligen hur du tänker med att inte ha våg hemma när man har barn som börjar förstå mer och tänka på vad man säger. Din blogg är verkligen sprudlande av glädje 😀
Finaste bästa C. kök som en. bok. Kram!
Tack finaste Magda! Kram!
Tack! Precis vad vi behöver idag??❣️
Jättebra!! i vårt fall var det mer eller mindre Lindex som förstörde vår dotters syn på sin kropp redan som 4åring, när dom byxorna blev för tighta för hennes lilla runda mage o internetshopping inte är som idag o alla på hennes förskola hade kläder från samma affär, tacksam för att vi tillslut fick två andra butiker som faktiskt gör byxor till barn, o där flick o pojkbyxan faktiskt är lika stora i längd o midja i samma stl…
Klok lista! Jag har också slängt vågen.
Jag tänker precis som du också om att inte anmärka kritisera andras utseende, varken positivt eller negativt. Allt för att dra fokus från det som samhället ”motarbetar”.
Vilka bra punkter!! Jag tycker nog att jag följer dom punkterna bra men jag är nog mest rädd att mina barn kommer att ”trilla” dit pga samhället….hur deras kompisar talar och pratar om…som också speglar vad dom får för bild hemifrån. Att mina döttrar ska tycka illa om sig själva och sina kroppar är något jag oroar mig för jättemycket!!
Försöker göra allt jag kan för att de ska älska sig själva för de dom är!
Tack för en bra blogg❤
Kram
Så bra skrivet! Tack för hjälpen- tror att dessa 5 punkter hjälper massa att ta bort fokus från negativa känslor om sin kropp. Har en dotter som fyller 14 i år och en son som fyller 12 så de börjar bli mer och mer medvetna om kropp och utseende- framförallt min dotter. Själv har jag (är 44) de senaste 5 åren kommit till en underbar insikt och älskar min kropp. Har alltid tränat en massa och ätit nyttigt men nu gör jag det för att jag mår bra av det och inget annat. Vågen slängde jag ut för mer än 10 år sen och försöker att aldrig prata negativt om min kropp och utseende framför barnen- så jag är en bit på vägen. Däremot så är jag väldigt ”bra” på att kommentera folk på tv….ska skärpa mig!!! Du är en underbar förebild för dina barn. Var stolt över dig själv??✨!Kram