Claudia Galli Concha

Det är något speciellt med första gången

Häromdagen skulle Chloe få testa skridskor för första gången, hon har ju kusiner som är äldre än henne och dom skulle åka så vi följde med. Vi hade hoppats att dom hade haft såna där skridskor med dubbla medar, såna man sätter på skorna men dom hade bara vanliga.

Min lilla tjej, haha, det var ju väldigt svårt för henne även om Manuel såklart höll krampaktigt i henne hela tiden men fem minuter var hon på isen iallafall och jag filmade med vår lilla kamera, sen ville hon hellre sitta och titta på och äta banan. Haha, det hade jag också velat, jag är inget fan av skridskoåkning direkt.Men för oss är det så självklart att barnen ska få testa allt så att dom har en chans att få välja att hålla på med precis det dom vill, även om jag innerst inne i själen hoppas att det varken blir hockeyrink eller stall som jag ska hänga i under deras tonår men som sagt, dom bestämmer.

Framförallt är det något väldigt magiskt att få se sina barn testa saker för första gången, nyfikenheten och glädjen i deras ögon…helt fantastiskt.

Efter det korta åket så satte vi oss och tittade på Manuel som swishade runt med Chloes kusiner ett tag och jag satt mest och var nervös för att dom som åker fort skulle krocka, haha, jag satt och höll andan hela tiden…det känns som om det skulle göra så himla ont.

Men sen fikade vi och det var ju såklart i min bok det bästa av allt, fika är alltid bäst.
Eller nej, det bästa var att se min lilla tjej i sin syrenlila overall åka skridskor i några minuter. Det var helt klart bäst.

P & K Claudia

Skapa en blogg på LOPPI.se du också, klicka här!

Kommentarer

Lämna ett svar

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. Emelia

    Ena sonen fick skridskor med dubbla medar i tvåårspresent. Tyvärr var han inget fan av skridskor och åkte ungefär lika länge som din juvel. Nu ligger de ute till försäljning med hopp om att någon med större tålamod vill ha dem ??

  2. Lisa

    Hej! Tack för bra blogg! Som nybliven mamma till en sexveckorsbebis förundras jag över hur aktiva ni är och undrar hur ni får ihop det? Det skulle vara jätteintressant att läsa med om Celestes rutiner och hur ni tänker kring det. Hur har ni gjort? Hur set en dag ut? Hur ofta håller era rutiner? Jag längtar till dagarna blir lite ner förutsägbara och att jag vågar mig ut mer med bebis… kram!