Stoltheten jag kände som fru igår…wow. Vi var bjudna på en middag på Chilenska ambassaden där ambassadören hade bjudit in en massa trevliga chilenare för att fira Daniel Espinosa och Manuel och deras framgångar inom filmen.
Jättemycket trevliga människor med intressanta öden, många är ju andra generationen där föräldrarna flydde från Chile under diktaturen på 70-talet så det var många intressanta samtal och historier som berättades.
Chloe och Celeste var dom enda barnen på middagen och först var det kaos, Chlie sprang runt runt runt (lägenheten var 400 kvm!) och jag sprang efter med Celeste i bärsele. Hon plockade även gärna på sig diverse dyrgripar som stod på borden så det var också en liten utmaning, det var ju inte direkt barnröjt i ambassadhemmet.
Middagen var jättegod och till efterrätten så släckte dom ner och kom in med en liten minitårta med två ljus i till Chloe, så snällt! Chloe blåste ut ljuden och åt upp jordgubben som låg på tårtan…då kan man säga att man har lyckats med att trolla bort intresset för godis, haha.
Efter middagen somnade Chloe i en soffa. Så otroligt härligt! Det har aldrig hänt förut. Vi har alltid gått hem tidigt eller så har hon varit vaken men igår blev hon trött och jag satte mig med henne i en soffa i rummet bredvid där vi var och hon somnade direkt och sen sov hon tills vi gick hem. Så skönt att se henne så trygg där i soffan. Nu kommer vi aldrig gå hem tidigt från middagar igen:).
Men som sagt…en middag för min man på Chilenska ambassaden. Hur stort är inte det!? Den här galna veckan är underbar!
P & K Claudia
Hoppas du och dina nära är oskadda! ❤ Kram
Tack för att du tänker på oss Jennie! ?? Vi mår bra. ❤
Är allt okej med er?
Ja. Tack snälla Agneta. Allt är ok. ❤
Älskar att läsa din blogg. Om allt ni hittar på, och hur ni så fint väver samman ett liv mer era barn i allt det andra. Det inspirerar verkligen mig till livet. Får mig att veta vad jag vill. Så att jag bara behöver fundera på hur.
Vad häftigt och stort! Skönt att c kunde somna så ni inte behövde stressa hem:)