Frida:
Hur var din förlossning? Vad var det värsta? Var det så ”hemskt” som alla säger? Några tips till en som ska föda sitt första barn om några få veckor…är nervös!
Åh, Frida Frida Frida du står inför det absolut coolaste och häftigaste och underbaraste någonsin!
Den absolut bästa och mest omvälvande upplevelsen någonsin!
Jag kan bara säga några saker om det här i ord som jag ska knappa ner på en dator, det räcker egentligen inte till, jag vill skratta och gråta och njuta av att prata om det men nu knappar jag ner lite här istället. Även om orden i skrift verkligen begränsar mig.
Det finns inget värsta. Jo, att det tar slut, eller man vill ju att det ska ta slut för man vill träffa sin bebis men den där tiden på förlossningen, att vänta, alla målbilder man gör upp, man vet att man ska får träffa sin bebis snart, man väntar, man kämpar, man längtar…det är väldigt häftiga timmar i livet.
Det finns inget hemskt med det, ta bort dom tankarna, det gör ont, ja, absolut, det går ju att räkna ut att en bebis som ska ut…det kommer att kännas, men se det som ett riktigt jobbigt träningspass, du vet att allt du gör på passet har du en behållning av, varenda sammandragning för dig närmare ditt barn, varenda en av dom ibland smärtsamma sammandragningarna gör att tiden är kortare tills dess att du träffar din bebis. Underbart ju!
Var inte rädd för att det gör ont. Det gör ont men återigen, hade det varit så farligt hade inte folk haft mer än ett barn. Vet du, att kroppen kan föda ett barn även om man är medvetslös…det säger en del om hur mycket kroppen gör själv, hur ”lite” det egentligen hänger på oss. Kroppen kommer att sköta din förlossning alldeles utmärkt, du behöver bara hänga med.
Jag har bestämt mig för att inte skriva någon förlossningsberättelse här på bloggen trots att det har varit efterfrågat, men anledningen till det är att jag tycker att det är svårt att beskriva förlossningen utan att det blir fokus på smärta. Som jag sa, det gör ont, men på ett sätt som gör att man vill uppleva det igen och igen och flera gånger till.
Här kommer några tips från en icke-expert:
* Skriv ett förlossningsbrev, jag skrev mitt när jag hade haft värkar i tre timmar:), men jag var glad att jag hade det för när vi väl kom in på sjukhuset så blir allt så intensivt så man glömmer lätt bort sina önskemål.
* Ha ingen prestige och var inte ”duktig”, ta smärtlindring om du vill, jag hade bestämt mig för att inte ta något och tog sen allt 🙂 vilket jag är jätteglad för.
* Ha inte för bråttom hem. Dagarna på BB efter förlossningen var för mig en himmelsk bubbla där allt bara fick kretsa kring vår nya lilla familjemedlem. Vi var kvar 2 nätter och jag känner i efterhand att vi hade absolut kunnat stanna två nätter till. Det var så mysigt i BB-bubblan.
* När ni kommer hem…låt känslorna svalla. Det händer så mycket i ens kropp med tankar och känslor och det är inget konstigt med det. Ena stunden gråter man av lycka och nästa gråter man för att man känner sig ledsen på riktigt utan att man vet varför…låt det vara. Det går över. Så kände iallafall jag, sen efter några dagar blev jag gamla jag, men en bättre variant med bebis:)
Och sist men inte minst…ha inga förväntningar, låt det bara ske, det kommer inte bli som du tänkt dig.
Stort lycka till med din bebis Frida! Och njut av den här tiden!
Jag skulle göra om det vilken dag som helst för att få uppleva det här…❤︎
Stort tack för den här texten ❤️ BF+10 idag och jag är så laddad för förlossningen och denna text gör mig så fylld med energi inför det som kommer. Tack!
Underbart! Och njut! Det är en helt magisk upplevelse!
Fint skrivet! Det där med att kroppen kan föda fram ett barn även om man är medvetslös hade jag inte hört men det var verkligen det som var det mest ”chockartade” för mig vid första förlossningen! Att kroppen tar över på nåt sätt. Nu har jag haft snabba och väldigt intensiva förlossningar som gjort att jag inte hunnit med smärtlindring men för mig kom verkligen smärtan i skymundan för känslan att kroppen gör sitt jobb oavsett vad jag försöker göra. Det är ju otroligt coolt att man kan föda barn medvetslös och jag tvekar inte en sekund på att det funkar! Nä det jag skulle vara orolig för om vi skulle få ett tredje barn är att inte hinna in, själva förlossningen skulle jag precis som du göra om vilken dag som helst och anledningen är ju det stora att få träffa sitt barn för första gången, inget kan klå det! Fast när jag hörde orden ”Giggot älka mamma” första gången var det bra nära lika stort ❤
Lisen!…Ja, visst är det underbart!
Ja, jag förstår verkligen att det är stort när dom ger sin första kärleksförklaring…åh!
mitt bästa tips är att inte planera så mycket, det blir bra oavsett hus din förlossning kommer att bli. Äldsta sonen föddes vaginalt i v 34+1 och vi bodde på neo i ca 5 veckor. Det var fantastiskt! Vi fick jättebra stöd och hjälp, snacka om bebiskurs 1.0! Vi var verkligen trygga som förstagångsföräldrar när vi kom hem.
Andra sonen föddes med akutsnitt för han var för stor efter 11 timmars förlossningsarbete. Fantastisk personal! Det gick bra det med. Hade inte velat vara utan värkarbetet, för det är så häftigt!
Vi väntar vårt tredje barn i dec och då blir det planerat snitt och det blir bra det också. Det viktigaste är ju att barnet mår bra. Det blir bra hur det än blir☺️
Precis så tror jag att man ska tänka, jag vill gärna ha ett barn till i framtiden men när och hur det lämnar jag åt ödet :9
Förväntningar är aldrig särskilt bra när det är saker man ändå inte kan styra.
Lycka till med er nya bebis!
Jag födde mitt första barn för fyra månader sedan. Inför förlossningen var jag så rädd så rädd så rädd men när det väl drog igång byttes den där rädslan ut mot en märklig mix av ett jäklar anamma, superspänning (det är sjukt spännande att föda barn!), nyfikenhet på och extrem längtan efter bebisen. Det kommer att gå suveränt, Frida! Klarade jag det så klarar du det garanterat! Go, go, go!
Bra pepp Helena!
Visst var det spännande!?
Tänk vad kroppen kan göra!
Kram!
Åh så himla bra pepp! Känner mig lugnare nu, tusen tack Claudia!
Du kommer älska det!
Skriv gärna här när du har fött!
Kärlek till dig och nya bebisen!
Det jag lärde mig var -det blir kanske inte riktigt som man tänkt sig. Jag hade skrivit förlossningsbrev, förberett mig, profylaxat och var väldigt peppad och målinriktad. Men så blev det snitt. Och det gick bra det med. Nu har jag gjort totalt tre snitt som var alla olika upplevelser, men alla har gått bra. Och känslan att få träffa sin bebis för första gången är obeskrivbar. En sån total lycka och kärlek. För mig iaf. Det är ju inte säkert att man känner så. Och njut av tiden på BB om du trivs. Jag gillade tystheten, lugnet och kylskåpet med nyponsoppa och smörgåsar.
Att få träffa dom är ju det enda som räknas, hur man kommer dit är häftigt på vilket sätt det än sker:)
Kram!
Blir så glad när fler väljer att dela med sig av positiva förlossningsupplevelser och utan att göra allt så dramatiskt. Jag set på mina förlossningar som något jag inte för allt i världen skulle vilja vara utan. Ja det gjorde ont på ett sätt jag aldrig känt förut och jag fick kämpa hårdare än jag någonsin gjort. Men allt var ju värt det och jag var så löjligt stolt över min kropp efteråt, vad den klarat av. Andra gången fick jag själv ta emot min son. Barnmorskan såg till att huvud och axelparti kom fram som det skulle och sen fick jag ta tag under hans armar och drog upp honom på mitt bröst. En upplevelse som inte går att beskriva och som jag hoppas kommer kunna återupprepas när jag föder min trea i vår! Kvinnokroppen är fantastisk!
Åh Malin!
Vad häftigt!
Vilken häftig upplevelse!