Jag vet.
Det är uttjatat, men det är verkligen sant.
Just nu går vi igenom en tid då världen har så många mörka moln över sig, där det finns så mycket orättvisor, där människor lider och barn dör.
Det har väl inte undgått någon att barn dör, bilder cirkulerar på internet, de värsta bilderna man kan tänka sig, bilder som får ett mammahjärta att fullkomligt gå sönder.
Det är nog fler än jag som har gråtit till bilderna av barn som spolas upp på stränder i Medelhavet de senaste dagarna.
Man sitter i sin soffa eller på bussen eller befinner sig på en annan hyfsat tryggt ställe och läser om det som är svårt att förstå och sätta sig in i när man har växt upp i ett land som är så tryggt som Sverige är.
Vem kan tänka sig att tillsammans med sitt lilla barn sätta sig i en uppblåst gummibåt och ge sig ut på ett mörkt hav mitt i natten. Att det finns folk som gör det, gör att man förstår hur fruktansvärt alternativet är.
Så vad kan man göra?
Det som behövs är ju pengar såklart. Pengar till de organisationer som befinner sig på plats. Så jag tycker att alla ska tänka till och betala in en slant till en organisation som ni litar på och som förvaltar pengarna väl.
Alla har inte råd att lägga mycket men det behövs inte så mycket, tänk om en miljon människor lägger 5 kronor var. Då har vi plötsligt fem miljoner att skicka till flyktingkatastrofen.
Jag satte in 500:- idag till Läkare Utan Gränser. Det är ingenting i det stora men det är mycket i det lilla. Och det är så vi alla måste tänka. Skippa något i helgen till förmån för de som behöver, den där latten för 38 kronor, strunta i den och skänk de pengarna istället, skippa det där onödiga impulsköpet på stan imorgon, ät lördagsmiddag hemma och inte ute och sätt in mellanskillnaden till behövande.
Det lilla kommer att räcka långt.
Låt oss visa att världen kan vara en vacker plats.
